1 av 2
Bengt Lennartsson och Kjell Carlsson är mycket bekymrade över framtiden för Svea. Foto: Pär Sandin.
2 av 2
Foto: Pär Sandin.
MARK

Anrika emaljföretag riskerar konkurs

Miljönämnden: "Det är helt nödvändigt med prover"
1:35 min

De två emaljfabrikerna i Mark hotas av nedläggning sedan Miljökontoret krävt kostsamma provtagningar. Med de mer än hundra år gamla företagen riskerar nu en epok att gå i graven.

På emaljfabriken Svea i Fritsla är Kjell Carlsson och Bengt Lennartsson mycket bekymrade. Existensen för deras över 100 år gamla företag hotas efter att  miljönämnden i Mark beslutat om provtagningar i marken för 80 000 kronor.

– Det tar kraft att ha detta över sig, det är väldigt jobbigt. Man tappar fart när man går och grunnar och det vore jätteledsamt om det skulle gå så illa som det kan gå...

Kostsam provtagning
Det finns endast tre emaljfabriker i hela Sverige. Två av dem ligger i Mark, bara några kilometer från varandra i Fritsla och Kinnahult.

Ett mer än hundraårigt hantverk har här bevarats och sysselsätter två i vardera fabriken. Det är Sprakareds Emaljverk som grundades 1893 som av miljönämnden i Mark tvingats genomföra provtagningar i marken för 80 000 kronor. Föregaget omsätter bara 1,3 miljoner och nu har miljönämnden krävt ännu fler och större undersökningar.

"Vi kommer att gå i konkurs" skriver ägaren till kommunen.

Samtidigt har kommunen inlett en liknande process mot Emaljskyltfabriken Svea i Fritsla som funnits sedan före första världskriget. Företaget är ännu mindre med en omsättning på dryga 600 000 kronor.

Kjell Carlsson och Bengt Lennartsson driver Svea.

– Det är mycket allvarligt om vi åker på det - vi klarar inte av det helt enkelt. Då har Mark gått miste om ett unikt litet företag om de vill ha det på detta viset. Det är mycket tragiskt. 

– Vi har haft detta i över 20 år och haft miljönämnden här varje år och skött våra åtaganden till hundra procent. Sedan vad som hände för 50 - 100 år sedan kan vi inte veta riktigt.

Inga prover när kommunen grävde
Kjell Carlsson och Bengt Lennartsson menar att kommunen kräver undersökningar på felaktiga grunder.

– Chocken blev när vi fick ett papper med ett felaktigt beslut: att vårt avlopp har gått ut i bäcken. Det är väl den huvudsakliga orsaken till att de vill göra undersökningen, men vi är uppkopplade på kommunens avlopp och det finns ingen anledning att göra detta. Vi har aldrig släppt ut något processvatten.

– Sedan förbrukar vi bara 13 kubikmeter vatten om året. Då kan man räkna ut själv vad vi kan ställa till med...

Enligt Kjell och Bengt grävde kommunen dessutom själva om bäcken för ett antal år sedan - ett stort arbete som pågick ett par veckor. Då ska det inte ha gjorts någon markundersökning.

– Om det nu är så förgiftat... Man kan ju i så fall undra var kommunen gjorde av de här chaktmassorna, och varför gjordes det inga undersökningar då? Här är berg i dagen och man kan inte gräva ner någon skit här - det finns ingen möjlighet. 

Nämnden står på sig
Kristina Hasselblad (MP) är ordförande i miljönämnden, och hon säger så här oom att de två emaljföretagen Sprakared och Svea nu är på fallrepet.

– Det är ju en jobbig situation eftersom de kanske inte har så god ekonomi, men det är helt nödvändigt att få reda på vilka föroreningar som finns i marken. Vi vet ju att det finns men inte hur mycket, och vårt enda val är att ålägga Sprakared att ta reda på omfattningen.

Hur känns det att detta anrika företag kanske får gå i graven?

– Det får jag verkligen hoppas att det inte gör. Vi har ju andra emaljföretag och vi kan inte behandla dem på olika sätt, säger Kristina Hasselblad (MP) - ordförande i miljönämnden

Kjell Carlsson och Bengt Lennartsson på Svea i Fritsla ser nu mörkt på framtiden.

– Ett hantverk som detta är inte att skära guld med täljkniv precis. Vi ligger nästan inte med några marginaler alls, så skulle vi gå in i en sådan här provgrej då kan vi i stort sett slå igen. Det är inte mycket att välja på.

Emalj

Emaljskyltar är poplära. Foto: Scanpix

Vid emaljering beläggs föremålets yta med en uppslamning av oxider, borax, kvarts och soda och upphettas i en ugn till 530 °C eller däröver. Oxidvalet ger emaljens karakteristiska färg.

Emaljen förbättrar föremålens korrosions- eller nötningsegenskaper samt ger en dekorativ yta. Nackdelen är att den kan spricka vid stötar och stora temperaturförändringar.

Tillverkningen av t.ex. grytor har gått starkt tillbaka medan nya användningsområden tillkommit - i industrin t.ex. emaljerade förvaringstankar.

Källa: Nationalencyklopedin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".