1 av 2
Foto: Mats Andersson/Scanpix
2 av 2
Lars-Åke Johansson. Foto: Joel Wendle P4 Sjuhärad
sjuhärad

Unga som inte går gymnasiet står utan hjälp

SKL: "Kommunerna kan lära sig av varandra"
1:31 min

Många kommuner brister i sitt ansvar för de ungdomar i gymnasieåldern som hoppat av skolan, det har Skolverket konstaterat i flera rapporter. Nu ska kommunerna få hjälp. Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbetar fram en lathund som ett stöd för kommunerna.

En kartläggning som P4 Sjuhärad gjort visar att det i Sjuhärad handlar om ungefär 400 ungdomar som står utanför gymnasiet. Och i flera kommuner har man svårt att hinna med uppdraget att kontakta och hjälpa de här ungdomarna.

I Tranemo kommun är det studie- och yrkesvägledare Magdalena Öhman som har uppgiften att kontakt de ungdomar i gymnasieåldern som inte går någon gymnasieutbildning. Något hon ofta har svårt att hinna med.

– Jag brukar skicka ut brev till de ungdomar det handlar om två gånger om året och en del ringer jag till. Men det finns ju ingen egentlig tid avsatt till detta, eftersom jag har ansvaret både för gymnasieskolan och komvux, säger Magdalena Öhman.

Ännu svårare att få jobb
Arbetslösheten bland unga i Sverige har bitit sig fast på en hög nivå – och allra svårast att få jobb har de ungdomar som inte har någon gymnasieutbildning. Kommunerna har enligt skollagen ansvar för att ha koll på de ungdomar under 20 år som av olika anledningar inte går på gymnasiet, och att erbjuda dem "lämpliga individuella åtgärder", som det står.

– En del kommuner har kommit väldigt långt, medan andra känner att man vill utveckla det mera. Så vår förhoppning är att ju att kommunerna ska få stöd av den här lathunden, säger Roy Melkert, samordnare för skolfrågor på SKL.

Lathunden som SKL nu jobbar med ska ge kommunerna stöd i både hur de på bästa sätt kan få kontakt med de arbetslösa ungdomar som inte har någon gymnasieutbildning och stöd kring vilka olika former av insatser de kan erbjuda ungdomarna.

Brev räcker inte
Undersökningar som Skolverket gjort visar att det vanliga sättet kommunerna använder för att få kontakt med de här ungdomarna är att skriva brev. Och så är det också i Sjuhärad, visar en undersökning som P4 Sjuhärad gjort.

Men det räcker inte menar Skolverket, som tycker att kommunerna bör lägga mer resurser på till exempel hembesök hos ungdomar för att se till att faktiskt få kontakt och därmed möjlighet att motivera ungdomarna till studier eller någon annan sysselsättning.

Börjat med hembesök
I Borås har man i viss mån börjat med hembesök hos ungdomar i år, berättar Lars-Åke Johansson är ordförande i arbetslivsnämnden i Borås.

– De här ungdomarna som vi inte ens vet var de finns når vi inte om vi inte har en uppsökande verksamhet. Det handlar om ungdomar som inte finns under försörjningsstödet och inte är anmälda till arbetsförmedlingen. Och ser vi inte till att nå dem så har både de och vi ett stort problem i framtiden.

Han menar att kommunerna måste prioritera det här uppdraget.

– Annars har vi problem framöver. Dels behöver vi folk som kan ta alla jobb i framtiden, dels kan vi inte ha en massa människor som vi ställer utanför arbetsmarknade på grund av att de inte har utbildning.

Alla jobbar olika
Men skillnaderna är alltså stora mellan kommunerna hur man hanterar den här skyldigheten, visar rapporter från Skolverket. Och en undersökning som P4 Sjuhärad gjort visar också på stora skillnader i Sjuhärad. I vissa kommuner ligger ansvaret på en studie- och yrkesvägledare, i andra på barn- och ungdomsförvaltningen. Och i en del kommuner har man kommit längre än andra när det gäller samverkan mellan olika enheter inom kommunen.

En nyckel enligt Roy Melkert på SKL är just att försöka lära av varandra om man ska lyckas bryta det utanförskap som många unga utan gymnasieutbildning hamnat i.

– Det handlar om att lära av goda exempel, att titta på varandra mellan kommunerna. Och fråga sig "hur har ni gjort, kan vi kopiera någonting från er?" Det är nog så man kommer framåt i den här frågan, säger Roy Melkert.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".