1 av 2
Molly Marmander. Foto: Maria Hansson P4 Sjuhärad
2 av 2
Lisette Dagefors arbetar på Gläntan som drivs av Elimkyrkan i samarbete med Marks kommun. Foto: Maria Hansson P4 Sjuhärad
Fredagsintervjun

Få barn till missbrukare får stöd

Fredagsintervjun: Molly Marmander
15 min

Trots att vart femte barn i Sverige lever med en förälder som har ett riskabelt alkoholmissbruk är det få barn som får stöd av kommunerna. De flesta kommuner erbjuder stödgrupper men det är bara knappt två procent av de barn med en förälder med riskabelt missbruk som nås av stödet.

Lisette Dagefors arbetar på Gläntan som drivs av Elimkyrkan i samarbete med Marks kommun.

– Det är trögt, säger hon.

Skam och problem
Gläntan startades för två och ett halvt år sedan men ännu har bara en stödgrupp med fyra ungdomar dragits igång. Lisette Dagefors berättar att det är trögt att dra igång stödgrupper, både för att det är skamfyllt och svårt att prata om missbruk men också för att det är svårt att nå ut till barnen. De flesta skolor hon kontaktat är positiva men det finns också viss tveksamhet.

– När det har blivit fråga om att vi skulle få komma ut i klasserna och prata och sådär så har det funnits en tveksamhet till det för att man är rädd för att riva upp en massa känslor. Men vi vill ju säga att vi finns och vi hjälper ju till i sådana fall om det blir många som behöver stöd. Man hjälper ju de här barnen genom att de blir medvetna om sin situation och förstå att det kanske inte är okej att ha det så här och inse att de själva behöver stöd. Det är ju bra om de upptäcker det tidigt.

Dåligt gensvar
Att det är svårt att nå ut till skolorna vittnar även Molly Marmander om. Hennes pappa var alkoholist och tog livet av sig när hon var nio. För några år sedan föreläste hon om hur man tar sig igenom skolan trots depressioner och panikångest. Nu vill hon ut och prata igen.

– När jag har ringt till skolor så är det väldigt dåligt gensvar. Det var till och med en skola som sa att vi har inte de här problemen på vår skola, och jag blev helt tyst. Jag blev jättepaff. Det var en gymnasieskola och det var jättekonstigt att höra det. Så att det har varit jättesvårt alltså, så jag lade faktiskt ner det.

Pappan tog sitt liv
28-åriga Molly Marmander, född Eriksson, från Marks kommun, växte upp med en pappa som var alkoholmissbrukare. Hon var nio år när hennes pappa efter många års kamp mot missbruket tog livet av sig.

– När vi gick och lade oss så hörde vi att de fortfarande bråkade och han hade tagit fram, vi hade en bultpistol som vi slaktade djuren med, och han provsköt den om det var två eller tre gånger i vårt köksbord. Och sen sa han till mamma att ni får åka härifrån eller så får ni se på när jag tar livet av mig, och då väckte mamma oss och vi klädde på oss.

Öppenhet viktig
– Jag vet att jag sprang upp och hämtade en torkad blomma till pappa som jag gav honom, och så gav jag honom en kram. Jag vet att vi pratade om det, jag frågade mamma "är pappa död nu?" och då sa hon "ja, det är han nog". Så hon visste att pappa skulle ta livet av sig och det var inget att hymla med utan hon var väldigt öppen mot oss barn. Vilket jag är väldigt tacksam för, för hade ingen sagt vad som höll på att hända så hade det nog varit mycket svårare att bearbeta.

Tror du att han hade dåligt samvete över missbruket inför er?

– Ja, det var ju en av orsakerna till att han tog sitt liv. Det var hans skuldkänslor. Han sa till mamma att han tog sitt liv för att vi skulle få det bättre helt enkelt, och det är ju jättesvårt att förstå när man är liten. Men det var väl svårt för honom, han kände väl att han inte kunde ta sig ur det helt enkelt.

Molly Marmander. Foto: Maria Hansson P4 Sjuhärad

Når inte ut

Junis, som är IOGT NTO:s juniorförbund, skickar varje år ut enkäter till alla kommuner i Sverige med frågor om stödgrupper till barn. Den senaste visade att knappt två procent (1,6%) av de barn som har en förälder med riskabelt missbruk och som bor i en kommun som har stödgrupper för barn till missbrukare nås av stödet. Här finns senaste rapporten

Fakta

Socialstyrelsen undersökte under 2000 samt 2002-2005 hur många barn mellan 0-15 år i Sverige som hade en förälder med en alkohol- eller narkotikadiagnos. Enligt undersökningen gällde detta 1,2 procent av barnen. Läs rapporten här

Folkhälsoinstitutet har beräknat att ungefär 20 procent av barnen i Sverige lever med en förälder som har ett så kallat riskbruk, alltså en riskabel alkoholkonsumtion. Läs rapporten här

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".