Bild från södra Närke igår kväll. Foto: Mårten Dalfors/SCANPIX.
NATUR

Norrsken över Sjuhärad

Norrsken lyste upp himlen på flera platser även i södra Sverige under natten till i dag. "Vi har hört rapporter från så långt ner som i Borås" säger SMHI.

Norrsken i södra Sverige hör inte till vanligheterna, men under söndagen kunde invånare så långt söderut som Borås njuta av himlafenomenet, enligt rapporter till SMHI. Ett skäl är att solen haft ett stort utbrott.

Det var ett starkt norrsken som lyste upp himlen.

– Det finns ett index mellan noll och nio. Det gick upp till sex i natt, det är ganska högt, säger Eric Stempels, astronom vid Uppsala universitet.

Skådespelet på himlen beror på att en mängd laddade partiklar slungats ut från solen i ett utbrott, som i sin tur beror på att magnetfältet ändrat form på stjärnan. Vart elfte år kommer utbrotten extra tätt, och just nu är vi i den perioden. Det är när partiklarna slår ihop med atomer i jordens atmosfär som det gnistrande skenet, oftast ljusgrönt eller rött, uppstår. I regel långt norrut.

– Partiklarna gillar inte magnetfält. Vid polerna är jordens magnetfält som svagast, därför ser man norrsken i norr. Men om det blir större utbrott kan man se norrskenet över större områden.

TT: Hur vanligt är det med norrsken på Borås breddgrader?

– De sker kanske tio gånger per år att man kan se norrsken så långt söderut, under åren med stor solaktivitet. Nattens utbrott var väldigt stort. Man måste veta var man ska titta, eftersom de är svåra att se från städerna. Och det måste vara bra väder, säger Eric Stempels.

Filip Stiller/TT

NORRSKEN

Norrsken, aurora borealis, uppstår när laddade kärnpartiklar från solen fångas in av jordens magnetfält och styrs upp mot den norra polen. När partiklarna når atmosfären krockar de med partiklarna i luften. Av rörelseenergin alstras ljus.

Norrsken kallas även polarsken, och förekommer även vid Sydpolen, och kallas då sydsken. Ibland utfärdas varningar för norrsken efter stora solutbrott, eftersom de kan slå ut elnät och kommunikationssatelliter.

Källa: Eric Stempels, Uppsala universitet, och www.rymdforum.se (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".