Lennart Levinsson, säkerhetschef i Borås. Foto: Bo Thorin
SJUHÄRAD

Nytt larmsystem färdigtestat

Säkerhetschef: "Vi tog sopbilarna till hjälp"
1:51 min

Det fasta telefonnätet når allt färre hem i glesbygd i takt med att Telia avslutar underhållet och det påverkar trygghetslarmen. Nu kommer ett nytt larmsystem, baserat på mobiltelefoni.

Ett nytt larmsystem, baserat på mobiltelefoni, har utarbetats för att ersätta det fasta nätet som når allt färre hem på glesbygden.

Trygghetssystemet, som inom några år ska ta över hela Sverige, har testats i Sjuhärad. De senaste åren har inneburit mycket arbete, inte minst för sopbilarna, säger Lennart Levinsson, säkerhetschef i Borås.

– Teleoperatörernas karta stämde inte med verkligheten. Så vi fick lägga olika telefoner med olika operatörer med på sopbilarna och testa det fullt ut, säger Lennart Levinsson.

Trygghetslarm som når alla
Förr var brevbärarna de som besökte även de mest avlägsna hörnen av Sverige. Idag är det sopbilarna som når längst och i Sjuhärad har de inte bara nått hem till de tusen personer med trygghetslarm som deltagit i tre års testande i Borås, Ulricehamn och Tranemo. De har också kunnat konstatera att, möjligen med hjälp av någon extra mast, så kan vartenda hus i Sjuhärad - och förmodligen i hela Sverige - nås på mobilnätet. Därmed kan också hemtjänsten larmas till vartenda hus där det bor en människa med trygghetslarm.

För den räckvidden har inte längre det fasta nätet när Telia, som drivs med lönsamhetskrav, slutar att underhålla telefonstolparna i glesbygden.

Reformen är en nödvändighet menar barn- och äldreminister Maria Larsson.

– Nu står vi inför ett teknikskifte som är nödvändigt och då är det viktigt att alla som har ett trygghetslarm ska veta att larmet alltid fungerar, säger Maria Larsson.

Mycket extra jobb
Tre års testande över. Medan andra kommuner i stort sett får bekosta den nya tekniken själva så har Borås Ulricehamn och Tranemo fått nio miljoner för att skapa systemet. Sopåkarna har åkt extra, hemtjänsten har fått rycka ut i onödan när kontakten brutits. Övergången har inte varit helt okomplicerad.

– Det har yttrat sig i att man fått byta trygghetstelefoner och det har varit fel i simkort och det har varit fel i kopplingar i telefonen, så det har hänt att larmpatrullen har fått åka ut ett par tre gånger på en dag och byta, säger Lennart Levinsson.

Kommunernas ansvar att larmen fungerar
Enligt Hjälpmedelsinstitutet känner sig många äldre i Sverige med larmet hjälplösa inför den nya tekniken och ringer förtvivlade till olika leverantörers kundtjänst. De med betalningsanmärkningar får inget abonnemang och måste ordna kontantkort.

Personer behöver fortfarande betala för tjänsten, men det är orimligt att de själva ska se till att ordna uppkoppling med rätt operatör, och kontrollera att den operatör man väljer faktiskt fungerar i just deras hem, säger Claes Tjäder som är utvecklingschef på Hjälpmedelsinstitutet.

– Det är det som är problemet i dagens larmsystem, att man kan inte se om larmet fungerar eller inte,  säger Claes Tjäder.

Barn- och äldreminister Maria Larsson trycker på det kommunala ansvaret att ro övergången i hamn.

– Kommunen sätter apparaturen på plats, det är färdigt att använda när jag ska ringa första gången. Det ska inte den enskilde äldre behöva ta ett ansvar för, det måste kommunerna göra, säger Maria Larsson.

Borås förebild för Europa
Efter projektet med att införa digitala och trådlösa larm genomförts i Borås och Sjuhärad väntas nu stora delar av Europa att vända sina blickar mot Borås. Intresse har visats från Kroatien, England, Holland, Spanien och Frankrike.

– Vi ligger i framkant. Intresset är jättestort från Europa att komma och kolla på detta, säger Lennart Levinsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".