1 av 2
Anders Solum-Faeste. Foto: Maria Hansson P4 Sjuhärad
2 av 2
Biskopsmössan. Foto: Maria Hansson P4 Sjuhärad
HEMLÖSHETEN I BORÅS

Biskopsmössan ställer krav

Enhetschef: " Det är ju människor här uppe som vill försöka nyktra till och bli drogfria"
4:46 min

På Biskopsmössan bor en del av de hemlösa i Borås. Det finns 17 platser och på tio av dem ställs krav på att de boende är nyktra och drogfria.

– Vi har haft 68 unika klienter här, säger enhetschefen Anders Solum-Faeste.

Biskopsmössan öppnade i mars 2012. Det finns två avdelningar i huset. På övervåningen bor de som håller på att sig ur sitt missbruk. Men de som inte lyckas hålla sig nyktra eller drogfria får bo på nedervåningen som är av mer härbärgesliknande karaktär. Anders Solum-Faeste visar runt på nedervåningen i det nyrenoverade gula huset på Sjöbo. Där finns en sovsal med fyra sängar. Dessutom finns tre enkelrum, de blir upptagna först.

Just nu är det fullt på nedre plan. De som bor där måste lämna huset klockan nio på morgonen. De flesta drar ut på stan men till Träffen, kommunens samlingsplats för de som inte har någonstans att ta vägen om dagarna kommer man inte in om man är alkohol- eller drogpåverkad. De som bor på övre plan däremot, får komma och gå som de vill. Och de kan behålla sitt rum tills de hitta en egen bostad. Så länge de inte bryter mot reglerna genom att komma fulla eller narkotikapåverkade.

– Det är ju människor här uppe som vill försöka nyktra till och bli drogfria, och då går det inte att ta hit någon som är påverkad. Så gör man det för man gå ner en våning till källaren som är mer härbärgesliknande, om det finns plats.

Hjälps åt
Finns det inte plats på nedervåningen får man helt enkelt hitta någon annanstans att sova den natten. Det är ett boende för missbrukare. I nuläget saknar kommunen härbärge för vuxna människor utan missbruk, men planer på ett sådant finns och kommer att diskuteras i kommunfullmäktige i augusti.

De som bor på Biskopsmössans övre plan lagar mat tillsammans, städar ihop och tv finns i det gemensamma vardagsrummet. En del av de som bor på Biskopsmössan har varit där länge. Och Anders Solum-Faeste säger att det finns de som inte anstränger sig så mycket för att hitta nytt boende.

– Det finns ju en och annan som inte söker övergångsbostad för att de trivs så bra, men det fungerar ju inte heller, det är ändå ett akutboende.

Men alla är inte lika nöjda. Kenneth har bott på Biskopsmössan i snart tre månader medan hans övergångslägenhet renoveras.

– Det är väl bra men det är så konstiga regler bara. Jag kan inte acceptera att man blir kränkt. Om jag vill sitta uppe och titta på en film klockan elva ska det inte komma en flöjt och säga till mig att stänga av. Det är ju kåkfasoner, och jag har gjort mitt på kåkarna.

Regler som ska följas
Klockan elva ska det vara tyst. Då är hela huset låst. De som bor på de olika avdelningarna hålls isär för att inte störa varandra. Bland annat med separata ingångar och larm. Det är också för att undvika att obehöriga tar sig in. Försöker någon öppna en ytterdörr eller ett fönster sätter larmet igång. Dörren till trappan upp från nedervåningen larmas också.

Janne har bott på Biskopsmössan av och till under ett års tid. Han förlorade sitt jobb för att han drack för mycket. Och förlorade lägenheten när han och flickvännen gjorde slut. Han har haft en plats på övre plan på Biskopsmössan, men inte längre. Han började dricka igen. När jag träffar honom utanför Carolikyrkan pratar han länge om hur svårt det är att hålla sig nykter på Biskopsmössans övre plan när folk är fulla på nedervåningen.

– Jag är van vid att sköta mig själv och har arbetat hela mitt liv. Och så hamnar jag där. Det hjälper inte mig. Nu bor jag i källaren och där kan folk komma och gå skitfulla. Det är klart att då är man sugen hela tiden. Det är samma sak på övervåningen där man ska vara nykter, då vet man att de ligger där nere och super och har sig. Det skriker öl i bakhuvudet på mig, nu när vi bara pratar du och jag.

Hur ofta har du sovit i källaren då?

– Ja, nu har det väl blivit den senaste månaden. Sen blir man utsläppt och vad gör man då? Man kan inte gå till träffen för man är full och blir inte insläppt. Då letar man efter mer alkohol istället.

Hög beläggning
Men det handlar om ekonomin, det är helt enkelt för dyrt att ha två separata boenden. Anders Solum-Faeste säger att det är sällan det är så livat på nedervåningen att det stör de som bor på övre plan. Men det händer.

– När man startar en sådan här verksamhet så skapar man ett behov också. Folk börjar känna till det och vet att har jag ingenstans att bo så kan jag gå dit. Så beläggningen har ökat och nu är det fullt i stort sett hela tiden, säger Anders Solum-Faeste.

De som bor på Biskopsmössan får stöd med att leta nytt boende och att ordna upp ekonomin. Men Kenneth som bor där tror inte att han kommer att få ett nytt förstahandskontrakt. Dels för att han vill flytta tillbaka till sin övergångslägenhet som han säger inte kan bli något förstahandskontrakt och dels för att han har stora skulder. Det handlar om hyresskulder, underhållsbidrag och böter.

– Jag har misskött hyror hos bostadsföretagen, så jag är bannlyst. Det är uppe i fem och en halv miljon och ökar med en halv miljon varje år. Så jag har ingen chans. Man går här och påtar lite, krattar lite. Antingen slår jag ihjäl tiden eller så slår den ihjäl mig.

Vill bli en del av samhället igen
En kvinna som bor på Biskopsmössan förlorade sin lägenhet på grund av missbruket och hennes barn är placerade i familjehem i väntan på att hon ska få ett nytt boende. Hon bodde i en husvagn på en camping i ett halvår men luffade sedan runt tills hon hamnade på Biskopsmössan.

– Till slut hamnade jag här för jag orkade inte mer. Det stod mellan att komma hit och få tak över huvudet eller att lägga sig ner och dö. Det är kallt, man är smutsig och har ingenting att äta. För att komma tillbaka till samhället måste man få hjälp från samhället. Man behöver få en andra chans och visa att man kan förändras.

Hon har varit ren i ett halvår nu och känner att hon är på rätt väg. Hon vill inte tillbaka till den situation hon varit i. Det har hänt att hon sovit utomhus och i trapphus och jag undrar hur det påverkar självkänslan.

– Det är ju inte bra, men när man är så inne i missbruket som jag var så tänker man inte så mycket på det. Man tänker bara på överlevnad. Man tar dag för dag, eller timme för timme. Man slår bort mycket känslor och man blir kall som människa.

Vad är målet för dig?

– Målet för mig är att få en ny bostad och komma ut på arbetsmarknaden och i samhället igen. Att få hem mina barn och återgå till ett normalt liv.

Om Biskopsmössan

Det kostar 106 kronor per dygn att bo på Biskopsmössan.För att få en plats på akutboendet behöver man kontakta en socialsekreterare och det beslutas då om bistånd. Det gäller både för platserna på andra våning, som man har tillsvidare, och de på första våning som beviljas under kortare perioder i taget.

Läs mer

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".