1 av 2
Foto: Manuel Balce Ceneta/Scanpix
2 av 2
Peter Geiger, donationsansvarig läkare SÄS
Organtransplantation

Strikt regelverk försvårar donationer

Transplantationsansvarig: "Det är ett etiskt problem"
2:49 min

Antalet anmälningar till donationsregistret har ökat under sommaren, och en majoritet av svenskarna ställer sig positiva till att donera. Ändå råder det stor organbrist, en orsak kan vara de hårda reglerna.

I slutet av juni publicerade Socialstyrelsen statistik som visar att 827 människor står i kö och väntar på nya organ. De allra flesta väntar på en ny njure, men också på lever, lungor och hjärta. Det är framförallt på intensivvårdsavdelningarna (IVA) runt om i landet som ansvaret för att identifiera donatorer och omhänderta organ ligger.

Peter Geiger är donationsansvarig på SÄS, han berättar att det finns vissa krav som ska uppfyllas för att en person ska kunna komma ifråga som donator av ett eller flera organ.

– Det hela börjar att man misstänker att patienten har en grav hjärnpåverkan och kan råka ut för hjärndöd, säger Peter Geiger.

När detta sker sätts en lång process igång. Först ska man bedöma huruvida patienten över huvud taget är lämplig som donator, därefter pratar man med de anhöriga. Om patienten ställt sig positiv till att donera tar man  kontakt med transplantationscentrum på Sahlgrenska i Göteborg.

Något som försvårar processen är dagens regelverk för IVA, som säger att behandling ska ske för patientens skull. Det innebär att man inte får hålla igång cirkulationen hos en hjärndöd individ i mer är 24 timmar innan donationsoperationen ska ha påbörjats.

Kan inte lösas på lokal nivå
Göran Dellgren är överläkare och sektionschef för Hjärt-lung-transplantationer på Sahlgrenska. Han upplever de här reglerna som frustrerande, eftersom de kan hindra människor som kan och vill från att donera.

- Just nu finns det mycket lite utrymme för att få använda livsuppehållande medel för att en donator ska kunna donera, säger Göran Dellgren. Samtidigt kan man se att om jag har anmält mig som donator och man inte använder livsuppehållande åtgärder för att jag ska kunna bli det, så kan man ju ur ett individuellt perspektiv bli irriterad över att det inte gjordes.

Peter Geiger säger att riktlinjerna inte är något IVA på SÄS kan påverka.

- Det är inget problem vi kan lösa på lokal nivå, vi kan bara konstatera att det är så. Och det är ett etiskt problem, som oftast inte går att lösa med riktlinjer, - det är en samhällsfråga.

Måste prioritera
Charlotte Lovén är transplantationskoordinator på Sahlgrenska. Hon tycker ändå att de 24 timmarna är gott om tid när donatorn väl är identifierad, och säger att även om lagstiftningen är en del av problemet, så finns det fler aspekter.

- Det saknas IVA platser och personal på många ställen, att omhänderta organ är en resurskrävande behandling och man måste prioritera, säger Charlotte Lovén.

Göran Dellgren tror ändå inte att det skulle krävas så stora resurser för att möjliggöra för intensivvårdsavdelningarna att omhänderta fler av de organ som är tillgängliga.

- Räknat i platser så är det ju inte frågan om flera platser per år per avdelning ens, säger Göran Dellgren. Tidsmässigt handlar det om något dygn eller två. Men med tanke på resursfrågan på våra intensivvårdsavdelningar så kan det ju ibland vara lång tid om det konkurrerar med vårs av patienter som har möjlighet att bli friska. Så det är ju en politisk fråga som borde vara frikopplad från donationsfrågan.

Tidigare publicerat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".