1 av 3
135 män och 55 kvinnor - Sjuhärads kommunala bolagsstyrelser har en bit kvar till jämställdhetsmålen.
2 av 3
Klicka för större bild.
3 av 3
Anne Rapinoja, en av få kvinnor i AB Bostäders styrelse i Borås. Foto: Jan-Åke Thorell
JÄMSTÄLLDHET

Män fortsätter dominera i bolagsstyrelserna

Hårsmar (C) "Huvudsaken är ju kompetensen"
1:21 min

Trots ambitiösa jämställdhetsplaner har de kommunala bolagen i Sjuhärad långt kvar. Bara en av fyra ordinarie ledamöter är kvinna, och absolut sämst är det i Herrljunga.

P4 Sjuhärads granskning av könsfördelningen i de kommunala bolagen i Sjuhärad visar att snedfördelningen inte verkar vilja ge med sig.

– Det är väl så som det oftast ser ut. Ute i Sverige har kvinnorna tyvärr inte fått det genomslaget som de bör ha, säger Herrljungas kommunstyrelseordförande Kurt Hårsmar (C).

"Partierna måste ta ansvar"
I genomsnitt i de åtta kommunerna är bara en av fyra ordinarie styrelseledamöter kvinna. Bäst till ligger Tranemo, men antalet kvinnliga styrelseledamöter är ändå bara 36 %.

I botten ligger Kurt Hårsmars Herrljunga med 14 procent kvinnor på ordinarie styrelseposter. Kommunens fyra bolag har dessutom bara män som ordförande.

– Det är klart att vi ska få det så jämställt som möjligt, men huvudsaken är ju kompetensen. Vi ska inte ha någon kvotering eller jämställt bara för jämställdhetens skull. Det får väl ta den tiden det tar, säger Hårsmar.

Men det är också partiernas ansvar att jobba aktivt för en förändring. Det menar Anne Rapinoja (V) - en av få kvinnor i AB Bostäders styrelse i Borås.

– Det skulle kunna se ut på ett annat sätt om alla partier också tog ansvar och nominerade varannan. Naturligtvis är det ett demokratiproblem eftersom hälften av människorna inte har sin röst representerad.

Män rekryterar män
På Allbrightstiftelsen, som sysslar med att kartlägga könsbalansen i privata styrelser, är man inte förvånade över de sneda styrelsesiffrorna i Sjuhärads kommunala bolagsstyrelser. 
Vd:n Rebecca Lucander säger att de är ungefär desamma i det privata näringslivet, och att man går tillväga på ungefär samma sätt när man tillsätter styrelsemedlemmar.

– Man tittar i sitt eget nätverk, utgår från dem man känner och försöker hitta någon man passar med. Det gör att man inte får en diversifierad profil, istället blir styrelserna otroligt homogena.

Varför är det viktigt att ha en mångfald i en styrelse?

– De ska representera bolaget i stort, och när det gäller kommunala bolag - samhället . Jag har svårt att tro att det exempelvis jobbar 75 procent män i bolagen eller att män är 75 procent smartare än kvinnor.

Även Lucander pekar ut politikernas ansvar, och tycker det är synd att man inte ligger mer i framkant i de här frågorna.

– Det är valberedningen, i det här fallet partierna, som måste leta lite bättre - utanför nätverken. Dessutom kan man se över kravprofilen och ifrågasätta om man måste söka efter exakt samma kvalifikationer som den förre som tillsattes.

– När man väl hittar kvinnor brukar de tacka nej, de vill inte. Då får man fråga igen, säger Allbrightstiftelsens vd Rebecca Lucander.

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".