1 av 3
De bor trångt. Foto: Caroline Widenheim P4 Sjuhärad.
2 av 3
De bor trångt. Foto: Caroline Widenheim P4 Sjuhärad.
3 av 3
De bor trångt. Foto: Caroline Widenheim P4 Sjuhärad.
BORÅS

Tretton personer i en tvåa i Borås

"Hatthyllan i hallen syns inte under alla jackor"
5:00 min

Bostadsbristen slår hårt mot för många somaliska familjer i Borås. När barnen kommer för att återförenas med sina föräldrar blir det trångt i lägenheten. Nu ska kommunen försöka hitta lösningar.

Ofta rör det sig om föräldrar som fått hit sina barn med hjälp av den nya lagen om ankytningsinvandrare, där barn som tidigare saknat pass kan få komma till Sverige efter DNA-prov som visar att de har sina föräldrar här.

Bostadssituationen är akut. Många familjer på över tio personer bor i ettor och tvåor, med stora problem att hitta större lägenheter. Samtidigt som det kommunala AB Bostäder nyligen har infört regler som ska begränsa antalet som får bo i en och samma lägenhet.

P4 Sjuhärad har fått träffa några av dem som bor trångt.

I en tvåa på Norrby syns inte hatthyllan under alla jackor, men annars är det välstädat.

Här bor Husein Noor Adow, tillsammans med sin fru och de elva barnen. De visar det ena av de två rummen, där det står en dubbelsäng och tre enkelsängar om varandra.

– Vi bor sex personer där, säger han.

Inte unikt
Abdullahi Warsame från Somaliska föreningen i Borås är med för att tolka. Husein och jag träffades tidigare på dagen på Somaliska föreningen på Norrby. Runt ett bord satt tio personer, alla med egna erfarenheter av bostadsbristen i Borås. Mubarak Liban bor på Hässleholmen. De är elva stycken i familjen som delar på 49 kvadratmeter. De flesta av barnen är tonåringar.

Fardousa Ahmed Husein brukar gå upp vid midnatt och se om det kommit upp några nya lägenheter på AB bostäder. Ofta har hon inte tillräckligt många boendepoäng. Och eftersom hon får försörjningsstöd får hon inte söka lägenheter som kostar mer än 6000 kronor i månaden. Idag bor hennes familj på sex personer i en tvåa.

Tillbaka i Huseins Noor Adows tvåa på Norrby. När vi går är det skönt att komma ut i den friska luften. Luften blir helt enkelt sämre när man bor så trångt. Husein har problem med astma. För en tid sen fick han åka till sjukhus för att han inte kunde andas, och de röntgade hans lungor. Men familjen är i alla fall tillsammans. Husein har bott i lägenheten med den äldsta dottern sen i januari. I april kom hans fru och resten av barnen.

Kan inte bo ihop
På gården utanför Huseins lägenhet finns en gungställning. Där träffar vi fyra av Abdulle Julios barn. Abdulle har inte haft en egen lägenhet på tre månader. Han har fem barn till, men de är någon annanstans. Familjen måste dela på sig och sover hos de vänner och bekanta som för tillfället har plats.

Abdulle vill ha vilken lägenhet som helst. En trea skulle gå bra så länge, bara familjen kan bo tillsammans. Men på AB Bostäder får han inte söka mindre än en femma. Ledningen bestämde nya riktlinjer i början av sommaren, som begränsar hur många man får bo i en lägenhet, för att motverka slitage. Det påverkar inte de som redan bor där, men det är svårt att söka nytt. Abdullahi Warsame på Somaliska föreningen säger att han kan förstå varför regeln kom till, men att det också krävs något i gengäld.

Etableringscentrets uppgifter sträcker sig till att förmedla de tjänster kommunen står för, som barnomsorg och samhällsorientering. Så ser det ut efter den så kallade etableringsreformen sjösattes för två och halvt år sen. Staten skulle via Arbetsförmedlingen ha huvudansvaret för nyanlända, istället för kommunerna. När man fått sitt uppehållstillstånd kan man därför välja om man vill vänta in en kommunplacering från Arbetsförmedlingen, eller så hittar man bostad på eget bevåg, i den kommun man vill. Man är då fortfarande en del av den statliga etableringsprocessen, och får stöd från Arbetsförmedlingen, men ansvaret för bostad ligger på en själv. Så långt, allt väl.

Otillräckligt system
Men någonstans blir systemet otillräckligt, och i botten ligger bristen på bostäder. Det är svårt att hitta egen lägenhet. Och för många somaliska föräldrar som i år fått hit sina barn gneom anknytningsinvandrig blir situationen akut. Och många vänder sig då till Socialtjänsten, berättar Ann-Kristin Rolfsson som är chef på Försörjningsenheten.

– I våras hade vi minst en familj i veckan som stod här med sina resväskor och behövde någonstans att bo. Vi kan inte heller göra någonting för vi har inga bostäder, säger Ann-Kristin Rolfsson.

Nä, försörjningsenheten kan inget göra, och inte heller Arbetsförmedlingen, om man valt att skaffa bostad på egen hand. Så varför väljer man då att tacka nej till Arbetsförmedlingens kommunplacering? Enligt Abdullahi Warsame på Somaliska föreningen i Borås finns det två huvudsakliga skäl. Dels tar det ofta lång tid att få en placering, och man vill komma igång med etableringen, få en riktig hemstad och börja jobba. Dessutom är man ensam i ett nytt land, där man inte kan språket, och vill därför flytta till en stad där man känner någon, och där det finns ett stödnätverk. För många somalier är Borås en sådan stad.

– Den enda jag kände i Sverige bodde i Borås så jag ville flytta hit, säger Abdulle Julio, som för tillfället är bostadslös.

Helena Lindberg Luoga på Etableringscenter tror att det dessutom kan bli värre under hösten och vintern. Då har många kommuner tagit emot sina kvotflyktingar, och väntan på en kommunplacering kan bli ännu längre, vilket gör att fler väljer att självmant bosätta sig i Borås.

– Långsiktigt behöver man tänka kreativt för att lösa det här. Men för individerna som bor så här nu, för dem behövs en lösning snart, säger hon.

Ett gränsöverskridande problem
Även AB bostäder hoppas på en lösning på högre nivå, det säger VD Sven Liljegren. En möjlighet kan vara att kommunen köper in hus att hyra ut, en annan att bygga större lägenheter. Regeln om att man får bo max två personer per sovrum i en lägenhet kommer förmodligen att revideras, men först måste man ta tag i trångboddheten.

– Jag förstår att man vill att de kommunala bostadsbolagen ska lösa allt när det gäller boende. Men det kan inte vara så att vi ska lösa alla problem. Har vi inte lägenheter som är tillräckligt stora så kan vi inte lösa det här. Det här är ett kommungemensamt problem och inte bara bostadsbolagets, säger han.

Sven Liljegren, VD för det kommunala bostadsbolaget AB Bostäder, som också kallat till ett möte med berörda förvaltningar på kommunen för att informera om de nya reglerna, och få igång en diskussion om hur man ska lösa trångboddheten.

Kommunalrådet Ulf Olsson (S) vill också att kommunen hittar sätt att komma tillrätta med problemen.

– Det är helt oacceptabelt, säger Ulf Olsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".