1 av 4
Birgitta Karlsson provar Balder, här ledsagad av instruktören Jennie Lindhé. Foto: Maria Hansson.
2 av 4
Dags för en promenad med ledarhunden Balder. Foto: Maria Hansson.
3 av 4
Sele på. Foto: Maria Hansson.
4 av 4
Ledarhunden Balder är färdigklädd. Foto: Maria Hansson.
FUNKTIONSHINDER

Samhället är inte tillgängligt för alla

1:39 min

2010 skulle ha varit tillgänglighetens år då det skulle bli lättare i samhället för alla med olika funktionsnedsättning. Så blev det inte. Än idag finns stora problem, bland annat vid den nya entrén på SÄS i Skene.

Birgitta Karlsson i Horred har precis fått en ledarhund för att få större frihet, men det finns fortfarande svårigheter.
Hon är ute och promenerar i Horred med ledarhundsinstruktören Jennie Lindhé som är med under första veckan efter att hunden Balder flyttat hem till Birgitta Karlsson.

Svårt med osynliga kanter
Hon och Balder ska precis korsa infarten till mataffären i Horred. Här finns ingen trottoarkant vilket gör att det kan vara svårt för en ledarhund att veta vart den ska stanna.

– Här är ju en typisk kant som är rätt så svår för hunden, den är inte alls markerad på något sätt. Och som ni hör så är det mycket trafik. Så här gäller det att vara konsekvent med hunden, säger Jennie Lindhé, ledarhundsinstruktör

Samtidigt innebär trottoarkanter ett hinder för de med rullstol. Jennie Lindhé igen:

– Det är tydligare med en trottoarkant, men man får hitta andra sätt, en stolpe eller något. Och det är nog lättare att lära våra hundar att hitta andra sätt än för de med rullstol, för där finns inga alternativ.

Men för de som är helt blinda och saknar ledarhund kan övergångsställen utan trottoarkant bli dödsfällor, eftersom det är omöjligt att veta var trottoaren slutar om man använder blindkäpp.

På vissa håll i landet har man löst detta genom att halva övergångsstället saknar trottoarkant medan andra halvan inte gör det, och att det tydligt markeras med kontrastfärger var trottoaren slutar.

Bortglömd anpassning i Skene
Andra exempel på hur tillgänglighetsanpassningen inte fungerat finns på Skene Lasarett efter ombyggnationen.

– Där går bara ledstråket fram till där man tar lappen vid kassan, sen finns det inget ledstråk mer. Så det vill till att man får hjälp av personalen där när man ska vidare, säger Birgitta Karlsson.

I Södra Älvsborgs sjukhus SÄS åtaganden står att man ska "säkerställa att lokaler och information är tillgängliga för alla oberoende av funktionsnedsättning".

Patrik Eriksson är fastighetsförvaltare på Västfastigheter som ägs av regionen och är ansvariga för lokalen.

– Vår målsättning är ju att vi ska ha en god tillgänglighet i våra lokaler. Men det är inte säkert att det blir mer lättorienterat om det är väldigt många ledstråk. Det är inte enkelt att lösa det här och det är också därför vi har sakkunniga som hjälper oss.

Eriksson påpekar att regionen var tidigt ute med att redan 2002 plocka fram riktlinjer för tillgänglighetsanpassning tillsammans med handikapporganisationerna, men efter ombyggnationen av entrén på Skene lasarett har ingen avsyning gjorts för att se om riktlinjerna uppfylls.

– Där har vi inte gjort den här avsyningen efter att entrén blivit färdigställd, bland annat vet jag att en ännu större handikapptoalett än den som redan finns i huvudentrén inte är byggd. Så jag kan inte tala om huruvida det är något i Skene som vi känner att vi inte har uppfyllt än.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista