1 av 3
Bild från Algots eller Eiser i Borås 1978. Hit kom många sverigefinnar. Foto: SVT-bild.
2 av 3
Sverigefinska specialpedagogen Liisa Sneck från Borås. Foto: Teija Martinsson SR Sisuradio.
3 av 3
Klädsömnad i Borås 1978, Algots eller Eiser. Foto: SVT-bild.
TEMA MINORITETER

Sverigefinnarnas resa in i Sverige

3:54 min

Bemötandet av sverigefinnar i Borås har förändrats mycket sedan 1960-talet.

Okunskap och språkbarriären skapade stereotypa fördomar gentemot arbetskraftsinvandrare från Finland. Sverigefinska specialpedagogen Liisa Sneck flyttade till Sverige för snart 50 år sedan.

– Man tyckte att vi var lite konstiga och så. Man till exempel berättade historier om hur vi odlar potatis i vardagsrummet,  har gris i badkaret och att vi lägger ved i elspisen, dricker Koskenkorva och slåss med knivar, skrattar Liisa Sneck.

Samhällets parasiter
Hon kom till Borås som 15-åring och arbetade elva år som fabriksarbetare innan hon utbildade sig till lärare och specialpedagog. Eftersom det inte fanns någon svenska för invandrare på 1960-talet så tog det tid innan man började förstå vad svenskar egentligen tyckte om finnar.

– Många hade en sådan uppfattning att vi lever på socialbidrag. De förstod inte att vi arbetade. Hur kunde vi reagera, vi kunde inte käfta emot eftersom vi inte kunde prata! Bara tacka och ta emot och konstatera att show must go on! 

Lärde sig inte svenska
Finnar fick också höra att de var lata eftersom de inte lärde sig tala svenska. Men Liisa Sneck var fabriksarbetare och hade shiftarbete med 9 timmars arbetsdagar och 45 timmars arbetsvecka. Någon barnomsorg fanns inte.

– När hade vi kunnat delta? Jag hade inte kunnat delta i språkkurser varannan vecka eftersom jag jobbade på kvällarna. Jag tänkte på de som hade familj: mamman och pappan jobbade var sitt skift för att  inte behöva barnpassning utan de bytte barn som stafettpinnar vid fabriksporten.

Förutsättningarna för invandrare att lära sig svenska ser mycket bättre ut i dag. Liisa Sneck till exempel fick sin första Sfi kurs efter elva år i Sverige. En kurs på 160 eller 240 timmar som arbetsgivaren ordnade.

– Jag vill träffa en sådan språkvirtuos som kan lära sig ett helt främmande språk på 160 timmar eller på 240 timmar! 

Invandrarproblem
Även när Liisa Sneck senare började utbilda sig mötte hon fördomar och okunskap – till och med i läröböckerna på högskolan.

– När jag började läsa socialpsykologi så stod det om ett invandrarproblem. Jag visste inte att jag hade varit ett problem. Jag trodde att jag var tillgång och att jag hade kommit hit för att Sverige behövde mig. Sedan fick jag veta efter 12 år i Sverige att jag hade varit ett problem. Det stod i boken att vi isolerar oss.

– Hur sjutton hade vi kunnat umgås med svenskar om man inte kan språket? Det är min fråga! Och det har ju skapat en ömsesidig misstro.

Politikernas fel
Liisa Sneck skyller inte på enstaka svenskar utan menar att det är beslutsfattarna som är ansvariga för att det blivit som det blivit:

– Jag hade önskat att politikerna hade informerat om att vi har kommit hit för att hjälpa det svenska samhället och att vi var arbetskraftinvandrare eftersom fabrikerna hade inte klarat sig utan oss. Det är inte grannen Svensson som ska ha ansvaret om den attityden. 

Mycket bättre nu
Sedan 2010 är Borås ett finskt förvaltningsområde med särskilda insatser för att överbrygga barriärerna. Men Liisa Sneck har inte märkt att det skulle ha påverkat attityderna gentemot sverigefinnarna.

– Det har jag inte märkt.  Det är klart att det är på väg någonstans. Men att attityderna har blivit mycket positivare redan tidigare eftersom det har kommit flera invandrare från olika länder. Jag tror att det är det som har hjälp. Men man kan inte liksom skryta att man har skött det så bra, tycker Liisa Sneck.

Journalismimme perustana on uskottavuus ja puolueettomuus. Sveriges Radio on riippumaton poliittisista, uskonnollisista, taloudellisista, julkisista ja yksityisistä intresseistä.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista