Det finns en diagnoskod för gravida kvinnor som är könsstympade, men 1 januari 2015 införs en ny kod som kan användas även för ickegravida. Foto: Pär Sandin/SR

Könsstympning införs som diagnos

Projektledare på Socialstyrelsen: Brist att det inte funnits
1:24 min

Idag vet ingen hur många i Sverige som är könsstympade. Men en ny diagnoskod införs nästa år och tanken är att kunna följa upp och föra statistik över hur många som utsatts.

– Det är väl egentligen mest för att få en uppfattning om storleken på problemet, är det här någonting som vi behöver satsa mer på utbildning och avsätta resurser för det preventiva arbetet, säger Malin Ahrne som är handläggare på Socialstyrelsen och leder det regeringsuppdrag Socialstyrelsen fått för att öka kunskapen om könsstympning inom vården. 

Statistik saknas
-- Redan nu så vet vi att ändå att det finns så pass många i Sverige som är drabbade att det behövs kunskap. Det har saknats, det har varit en brist helt enkelt att det inte har funnits, säger Malin Ahrne.

Förhoppningen är att den nya diagnoskoden som införs den första januari 2015 ge en mer tillförlitlig statistik över antalet kvinnor och flickor i Sverige som utsatts för könsstympning.

Diagnoskoder gör det möjligt att sammanställa statistik över exempelvis sjukdomar och dödsorsaker. Idag finns det ibland information i journalerna om att en flicka blivit omskuren, men det finns alltså inget sätt att se hur många de är.

Att man nu får en diagnoskod för könsstympning innebär inte heller att alla som är utsatta fångas upp, men man kommer att kunna få siffror på de som söker vård för sina problem eller som upptäcks genom hälsoundersökningar.

Igår lämnade moderaterna Ewa Thalén Finné och Pia Hallström in en motion där de föreslår en obligatorisk screening av alla flickor för att upptäcka och motverka könsstympning. De föreslår där att detta sker inom ramen för skolhälsovården

Finns en diagnoskod för gravida könsstympade
Det finns redan en diagnoskod för könsstympning, men bara för kvinnor som är gravida. Karin Pihl som är medicinskt ansvarig läkare på förlossningsavdelningen på SÄS tror dock att man kan bli bättre på att använda också den.

– På grund av att man kanske inte tänker på att den här diagnoskoden finns så blir det inte att man sätter den. Det är klart att det viktigaste är att förlösa kvinnan och ta hand om henne bra och sen kanske just siffror på journalomslaget är mindre prioriterat. Men vi försöker sprida kunskapen om att den här diagnoskoden finns och att det är lämpligt att sätta den, så får vi ju en bättre statistik undan för undan också, säger Karin Pihl, läkare på SÄS.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".