Rosetta nära kometen
1 av 5
Idag skickar Rosetta ut en kapsel som ska landa på kometen. Foto: ESA
När kapseln, eller miniroboten, Philae landar kommer utrustning att dämpa nedslaget samtidigt som harpuner på farkostens fötter ska harpuner borrar sig ner i isen.
2 av 5
När kapseln, eller miniroboten, Philae landar kommer utrustning att dämpa nedslaget samtidigt som harpuner på farkostens fötter ska harpuner borrar sig ner i isen. Bild: ESA
På kometens yta ses klippblock, den största är 25 meter hög och 45 meter bred.
3 av 5
På kometens yta ses klippblock, den största är 25 meter hög och 45 meter bred. Foto: ESA
Philaes bild på Rosetta, till höger ses kroppen och en solpanelsarm.
5 av 5
Philaes bild på Rosetta, till höger ses kroppen och en solpanelsarm. Foto: ESA
VETENSKAP

Historiens första kometlandning

"Knappast nån slät landningsbana"
1:35 min

17.04 kom bekräftelsen. För första gången någonsin har en farkost landat på en komet. Syftet är att få fram information om hur vårt eget solsystem en gång bildades.

Webb-tv: ESA webbsänder landningen.

Anders Eriksson på institutet för rymdfysik i Uppsala har arbetat med Rosettaprojektet i 20 år. Han var spänd och förväntansfull idag och följer landningen i en aula i Ångströmlaboratoriet.

– Här samlas vi för att följa Rosettalandningen, så man kan kalla det här för det svenska landarcentret eller så, säger han.

När under dagen är det som mest kritiskt för landaren?

– Ja det är ju framåt 17-tiden, det är då som landaren dimper ner och signalerna därom kommer till jorden. Det är då man får någon klarhet i om det har gått bra, om landaren har kommit ner i ett stycke och om den fortfarande sänder när den står där nere på kometens yta, eller om den har studsat iväg ut i rymden eller om den har ramlat på sidan. Allt möjligt kan hända och det är det här som är det mest kritiska och spännande ögonblicket.

Det är vid halv tio nu på förmiddagen som Rosetta ska släppa ifrån sig den lilla landaren Philae, stor som en diskmaskin, som under sju timmar ska färdas ner mot kometens yta. Chansen att lyckas landa beskrivs som lika stor som att det går dåligt.

Eftersom kometen bara är några kilometer stor har den väldigt liten dragningskraft och därför ska landaren skjuta ut en harpun vid ytan för att hålla sig kvar så den inte bara studsar iväg igen. Men landaren kan inte styras och risken är att den dimper ner på en plats där den inte kan få fäste eller stå rakt.

För även om det är den bästa delen av kometen som valts ut att landa på så är det knappast någon slät landningsbana, säger Anders Eriksson.

– Det är väldigt kuperad terräng, för att uttrycka det milt. När man tittar på bilderna ser man alla typer av klippor och håligheter och liknande.

– Det finns ett sätt det kan gå bra på, det finns oändligt många sätt det kan gå dåligt.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".