Hans och Greta. Matilda Paulsson (Hans), Suanne Resmark (Häxan), Elisabeth Meyer (Greta) Foto: Mats Bäcker
1 av 3
Hans och Greta. Matilda Paulsson (Hans), Suanne Resmark (Häxan), Elisabeth Meyer (Greta) Foto: Mats Bäcker
Hans och Greta. Matilda Paulsson (Hans), Elisabeth Meyer (Greta), barnkör Foto: Mats Bäcker.
2 av 3
Hans och Greta. Matilda Paulsson (Hans), Elisabeth Meyer (Greta), barnkör Foto: Mats Bäcker.
Hans och Greta. Matilda Paulsson (Hans), Carolina Sandgren (mamman), Elisabeth Meyer (Greta) Foto: Mats Bäcker
3 av 3
Hans och Greta. Matilda Paulsson (Hans), Carolina Sandgren (mamman), Elisabeth Meyer (Greta) Foto: Mats Bäcker
OPERARECENSION

Hans och Greta - Sagoföreställning i en jublande färgprakt

Sagan om Hans och hans syster Greta är väl egentligen allt annat än en munter historia. Det gör att dramat harmoniserar väl med novemberrusket!

Hans och Greta växer upp i en familj där mamman och pappan kämpar och sliter för att få vardagen och ekonomin att gå ihop.

De vill nog väl men det blir så fel. De båda barnen far illa då mamman, slutkörd efter timmar, dagar och år av hårt arbete allt som oftast får bägaren att rinna över.

Barnen lider och är rädda. De får arbeta hårt i ett hem där värme och kärlek lyser med sin frånvaro.
När mamman ursinnig av ilska tvingar ut syskonen i skogen med en stor korg vilken de måste fylla med bär, går de vilse. Där i den mörka, kalla skogen måste de tillbringa nattens timmar.
Då händer något! Fram kommer björnar, rävar, ugglor, grodor, ja, djurfamiljer av alla de slag. Det råder harmoni i skogen och Hans och Greta kan lugnt lägga sig till ro för en ljuvlig nattsömn!

Dagen därpå förirrar de sig till Häxans hus som i denna uppsättning är en godishäxa. Här kan de få allt vad man kan önska sig av läckerheter, bara de växer till sig och blir trinda. För sedan ska de ju ätas upp!

De överlistar dock den onda häxan och återvänder hem till sin mamma och pappa. Väl hemma så är det åter skäll och hårda ord som trillar ut ur mammans mun. Då får pappan nog och styr upp det hela så att sagan kan sluta i en fin harmoni.

Jag återkommer ofta till berättandet när jag recenserar en föreställning och hur väl man lyckas guida mig genom föreställningen. Hans och Greta är en mycket fint berättad saga i operatappning som man med största allvar förmedlar till mig som åskådare.

Jag tycker verkligen om denna uppsättning som lämpar sig som barn och familjeföreställning, men också som en helt ”vanlig” operauppsättning. Man förmedlar starka känslor som sorg, glädje, värme, kyla, rädsla och harmoni. Känslokrocken när barnen möter den läckra godishäxan blir till en svårsmält, besk karamellröra.

Scenografin är enkel och bitvis härligt naiv till sin form och färg. I skogen råder dock ett romantiskt lummigt skimmer där djurfamiljerna utstrålar harmoni. Det är så vackert!

Humperdincks musik är förvånansvärt bra både i sin enkelhet och fyllighet i de orkestrala partierna där Göteborgsoperans orkester briljerar under diregent Henrik Schaefer!

I rollen som Hans framträdde den fina mezzosopranen Matilda Paulsson. Hon skapade en härlig och grabbig Hans.
Greta gestaltades säkert av Elisabeth Meyer som med sin lyskraftiga sopran verkligen förförde premiärpubliken.
Marco Stella och Carolina Sandgren som pappan och mamman tog verkligen ut svängarna i sina lätt skruvade roller där de äktenskapliga könsstereotyperna var väl konserverade.
Susanne Resmark som Häxan var bara så bra! Resmark är i sanning ett röstorakel kombinerat med en härlig scenpersonlighet som bara äger varje millimeter på scenen!
Mia Karlsson gör en fin rolltolkning både som John Blund och Daggtomten.

Det var en annorlunda premiärpublik denna gång då salongen fylldes av många barn.

Det som slog mig var att väldigt många pappor var där med sina barn, likväl som hela familjer och mor och farföräldrar. Det var näst intill knäpptyst i salongen föreställningen igenom och det måste väl innebära att barnen satt som trollbundna! Detta måste väl vara det bästa betyg man kan få!

Grattis, Göteborgsoperan, till en fantastiskt fin uppsättning!


Hans & Greta opera av Engelbert Humperdinck. Premiär lördagen den 22 november 2014.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".