Lars Karlberg och Inga Britta Karlberg. Foto: Maria Hansson/SR
1 av 2
Lars Karlberg och Inga Britta Karlberg. Foto: Maria Hansson/SR
Magnus Andersson, verksamhetschef för IFO i Ulricehamn. Foto: Maria Hansson/SR
2 av 2
Magnus Andersson, verksamhetschef för IFO i Ulricehamn. Foto: Maria Hansson/SR
ULRICEHAMN

Inga Brittas långa väntan på äldreplats

Sonen: Ta större hänsyn till en gammal människa
3:40 min

När 95-åriga Inga Britta Karlberg ansökte om plats på särskilt boende tog det tre månader innan hon ens fick något beslut.

Det var först när Inga Britta Karlberg åkte in på SÄS för andningsbesvär flera månader efter att hon skickat in ansökan, som kommunen gav henne besked om ansökan. Hon fick en plats på särskilt boende.

– Det känns tryggare, det gör det, mycket. Det betyder att jag har min framtid klar, när jag var färdig för att dö så skulle jag bli omhändertagen, säger Inga Britta som numera bor på äldreboendet Solrosen i Ulricehamn.

Tre månader utan besked
Inga Britta Karlberg är 95 år. Hon klarade sig länge hemma med hemtjänst, men minnet har blivit sämre och hon beslutade sig i påskas för att ansöka om plats på särskilt boende.

– Tiden gick, och hon fick aldrig något besked egentligen, säger hennes son Lars Karlberg.

Tre månader tog det innan Inga Britta Karlberg fick besked om att hon beviljats plats, och det i samband med sjukhusvistelsen. Hon fick stanna på SÄS i en vecka och för varje extra dygn hon låg kvar efter att hon var färdigbehandlad måste Ulricehamns kommun betala runt 4 000 kronor.

– Tre månader, det låter ju långt. Utan att veta orsaken till det så låter det vid en ytlig betraktelse som ganska lång handläggningstid, ja, säger Magnus Andersson, verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen i Ulricehamn.

Ska ta två veckor
På Ulricehamns kommuns hemsida står det att ansökan om plats på särskilt boende ska handläggas inom två veckor. Men Magnus Andersson säger att det måste ha blivit fel, eftersom det tar längre tid än så att utreda om någon är i behov av plats på särskilt boende.

– Det håller vi inte generellt när det gäller särskilt boende och jag vet inte ens om det är önskvärt för ibland behövs det underlag från expertis. Till exempel en demensutredning eller något annat utlåtande från läkarexpert.

Magnus Andersson har svårt att svara på hur lång tid det bör ta som längst, i lagen står det att ansökan ska handläggas skyndsamt och riktlinjerna, om sådana finns, varierar mellan kommunerna.

– Sen kan skyndsamt vara väldigt olika för det beror helt på förutsättningarna i det enskilda fallet, ibland blir det väldigt akut, man kanske hamnar på sjukhus, blir snabbt sjuk och då det är uppenbart att man inte kan gå tillbaka till sin vanliga bostad. Då måste vi agera fortare. Ibland har också brukare bestämda åsikter om vilket boende man vill bo på då kan det också dra ut på tiden. Sen det där med utredning, vi måste också få in korrekta underlag. Det ska bli rätt också, det ska inte bara gå fort.

– Tre månader tycker jag ändå är en lång tid, säger Lars Karlberg och fortsätter:

– Det är ju det att biståndshandläggaren sitter i kläm. Hon har ju en budget, eller förvaltningen har en budget som de ska följa så ytterst handlar det ju om pengar och resurser. Och det är väl det som kanske är det viktiga här att lyfta.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".