Nyårslöfteträning - Peter Zeijersborger. Foto: Niclas Odengård/SR
1 av 3
Nyårslöfteträning - Peter Zeijersborger. Foto: Niclas Odengård/SR
Inger Velin Levström på Onyx. Foto: Niclas Odengård/SR
2 av 3
Inger Velin Levström på Onyx. Foto: Niclas Odengård/SR
Crosstrainer. Foto: Niclas Odengård/SR
3 av 3
Crosstrainer. Foto: Niclas Odengård/SR

Hård kamp för att hålla nyårslöfte

Gympersonal: Det brukar dala i februari
1:07 min

"Jag ska börja träna nästa år" eller "2016 ska jag äta mer hälsosamt". Ungefär så brukar det låta när man formulerar sitt nyårslöfte – inte den bästa metoden om man verkligen vill hålla det man lovar.

– Det brukar gå bra till februari, sen brukar det dala. Men jag tycker ändå att det har blivit lite bättre och att det håller lite längre mot vad det har gjort tidigare år, säger Ingela Velin Levström som jobbar på gymmet Onyx i Borås som har fått många nya kunder nu i början av året.

Enligt studier utförda av psykologiprofessorn Richard Wiseman är det bara cirka 12 procent som lyckas hålla sina nyårslöften. En ja- eller nej-fråga kan vara vägen till framgång, enligt forskare som har gått igenom drygt hundra studier som handlar om vilken effekt frågor har på vårt beteende.

En boråsare som har antagit utmaningen som nyårslöften ofta innebär är Peter Zeijersborger. Han har bestämt sig för att börja träna.

– Jag är i en känslig ålder. Jag jobbar för mycket och äter för gott. Nyårslöftet är något som har värkt fram under hösten, säger han och fortsätter.

– Jag är taggad. Jag har köpt nya skor, byxor och t-shirt, så nu tänker jag att jag håller åtminstone juni-juli ut.


HISTORIA:

Det vi i dag kallar "nyårslöfte" kommer från USA och har sitt ursprung i det tidiga 1900-talet. Där förekommer uppgifter om att åskledarens uppfinnare, vetenskapsmannen Benjamin Franklin, introducerade bruket att formulera goda föresatser inför det nya året.

Det var populärt i början av 1900-talet i USA och Europa att skicka vykort som hade tryckta nyårslöften.

Den äldsta kända svenska noteringen med ordet nyårslöfte förekom i Aftonbladet 1944. Det dröjde dock flera år innan ordet blev etablerat. En av de tidigaste tryckta källorna är en dagsedel av Stig Dagerman med dikten Nyårslöfte, publicerad i tidningen Arbetaren på nyårsafton 1952.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".