Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
BORÅS

Häktade i Borås har restriktioner trots kritik från Europarådet

Publicerat måndag 7 mars 2016 kl 11.05
Vice chefsåklagare: Jag har märkt att de psykiskt börjar bryta ihop
(1:11 min)
Om man inte har restriktioner kommer färre brott att klaras upp menar Åklagarkammaren i Borås. Foto: Eric Porali.
Om man inte har restriktioner kommer färre brott att klaras upp menar Åklagarkammaren i Borås. Foto: Eric Porali.

En stor majoritet av de intagna på häktet i Borås sitter med någon form av restriktion. Detta trots att Europarådets tortyrkommitté kritiserat Sverige för att man utfärdar för många restriktioner. 


Europarådets tortyrkommitté har besökt svenska häkten och upptäckt brister som visats i en ny rapport. Bland annat menar rapporten att alldeles för många av de som sitter frihetsberövade i svenska häkten har restriktioner. Restriktionerna kan innebära allt ifrån att den intagne inte får se på teve till att hen inte får umgås med andra intagna.

– Jag har haft personer häktade som jag märker håller på att bryta ihop psykiskt. Jag har släppt ut folk bara för att jag märkt att de inte klarat av den där hanteringen, säger Ove Jävefelt, vice chefsåklagare på åklagarkammaren i Borås.

Påverkas psykiskt av isoleringen
Många häkten har ett uppehållsrum där intagna kan vistas för att bryta isoleringen som det kallas. Europarådets tortyrkommitté (CPT) menar dock att det är få intagna som kan nyttja den möjligheten eftersom många sitter med restriktioner som inte tillåter dem att träffa andra.

Flertalet av de som satt häktade upplevde att det påverkade dem psykiskt att inte få träffa andra människor enligt rapporten. Huruvida man fick vistas i uppehållsrummet berodde också ofta på hur tillgänglig personalen var.

I Borås Finns det 44 celler som alla just nu är upptagna. En klar majoritet av de intagna sitter med restriktioner. Över 80 procent. Den höga siffran beror på det svenska rättssystemet menar Ove Jävefelt.

‒ I andra länder får de som sitter häktade inte ändra sina svar under förhör. Har man sagt en sak så gäller det. I Sverige är det istället tillåtet att ändra sina svar i efterhand och därför blir det fler restriktioner. Annars kan den häktade påverka förundersökningen genom att ha kontakt med andra, säger Ove Jävefelt.

Ove Jävefelt säger att åklagarmyndigheten ständigt jobbar med att minska antalet restriktioner men att det är en svår balansgång.

– Min fulla uppfattning är att vi behöver restriktioner för att kunna klara upp brott. Men det är bra att tortyrkommittén ligger på så att det finns ett tryck på staten och åklagare som ser till att restriktionerna inte blir för långa och inte för omfattande , säger Ove Jävefelt.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".