Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
P4 GRANSKAR

Informationsbrister på kommunernas hemsidor

Publicerat fredag 18 mars 2016 kl 11.54
Informatör: Vi har inte tagit tag i det.
(1:14 min)
Pontus Lilja, informatör och webmaster i Vårgårda. Foto: Eric Porali.
Pontus Lilja, informatör och webmaster i Vårgårda. Foto: Eric Porali.

Sju av åtta kommuner i Sjuhärad informerar inte de nationella minoriteterna om deras rättigheter på sina hemsidor. Detta trots tydliga riktlinjer och påtryckningar.

I januari 2010 kom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som tvingar kommunerna att informera minoriteter om deras rättigheter på alla fem minoritetsspråk. De fem nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Rättigheterna handlar tillexempel om att man har rätt att använda ett minoritetsspråk när man kontaktar myndigheter och att myndigheten sen är skyldig till att svara på samma språk.

Bara Borås får godkänt
Det är bara Borås av Sjuhärads kommuner som har information om minoriteters rättigheter på både svenska och respektive minoritetsspråk. Ulricehamn har bara en länk till lagen på svenska. Användaren får sedan klicka sig vidare för att hitta lagen på något av minoritetsspråken.

Både Språkrådet och de officiella webbriktlinjerna för myndigheter menar att informationen, om rättigheterna, borde finnas på hemsidorna. Både på svenska och respektive minoritetsspråk.

– Minoritetslagens syfte är att främja och skydda språken. En förutsättning för att språken ska kunna stärkas är att majoritetssamhället, liksom minoritetsspråkstalarna själva, informeras om rättigheterna, säger Jennie Spetz, utredare vid Språkrådet.

Ingen resursfråga
Språkrådet har tagit fram information om minoriteters språkliga rättigheter på varje språk. Alla kommuner som vill kan på ett enkelt sätt länka till information på deras hemsida. Trots det följer inte 90 procent av kommunerna riktlinjerna.

– Rättigheterna borde finnas på vår hemsida. Men det handlar också om en resursfråga, säger Pontus Lilja, informatör och webmaster i Vårgårda kommun.

Handlar det verkligen om en resursfråga när det enda ni egentligen behöver göra är att länka rättigheterna till er hemsida?

– Nej, det har vi inga problem med alls. Det handlar om att vi inte tagit tag i det, säger Pontus Lilja.

Hänvisar till Googles språkverktyg
Enligt riktlinjerna för myndigheters webbtillgänglighet bör alla kommuner även ha all viktig information översatt på  minoritetsspråken.

Ingen av kommunerna har det. Istället hänvisar de flesta till Google translate. Ett översättningsverktyg där de flesta av minoritetsspråken inte ens finns med.

 

Informerar din kommun om minoriteters rättigheter?

Borås: JA. Rättigheterna finns tillgängliga via länkar till Länsstyrelsen Stockholm på både svenska och alla fem minoritetsspråk.

Herrljunga: NEJ. Jobbar dock på en ny hemsida där alla behov vad gäller minoritetsspråk skall vara tillgodosedda enligt kommunen.

Bollebygd: NEJ. Jobbar dock på en ny hemsida där alla behov vad gäller minoritetsspråk skall vara tillgodosedda enligt kommunen.

Ulricehamn: Har länkar till lagen på svenska men användaren måste sen klicka sig vidare för att hitta lagen på respektive språk.

Tranemo: NEJ.

Vårgårda: NEJ.

Svenljunga: NEJ.

Mark: NEJ.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".