Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
ARBETSMARKNAD

Storbrist på kockar, och det blir värre

Publicerat måndag 9 oktober 2017 kl 16.54
Kocklärare: Folk ringer oavbrutet - har inga kvar
0:38 min
Kockeleverna Malin Andersson, Zeb Dahlberg och Zeb Wennberg, tillsammans med kockläraren Mats Ahlberg.
Kockeleverna Malin Andersson, Zeb Dahlberg och Zeb Wennberg, tillsammans med kockläraren Mats Ahlberg. Foto: Niclas Odengård/SR.

Branschen skriker efter folk medan studenterna väljer bort yrket. En skolreform 2011 ses som ett skäl till krisen, som bara ser ut att bli värre.

I Borås satsar man på att validera/befordra kökspersonal till kockar, allt för att täta luckorna i leden.
Problemet är inte unikt. Branschen skriker efter folk och enligt rapporten "Tillväxtvärk?" från 2014 ser det inte ljusare ut runt hörnet.

Färre ansökningar
Rapporten, beställd av restaurangfacket, pekar på att man kommer sakna 50 000 anställda år 2023 - kockar, kallskänkor, servispersonal som inte kommer gå att få tag på.

 – Det har varit kockbrist i tio år och i Arbetsförmedlingens statistik ligger yrket i topp bland bristyrken. Orsaken är att främst den privata (restaurang)sektorn fått ett otroligt uppsving, men även den offentliga, säger Marie Birgersson - ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Problemet är att det inte fylls med folk på i bakändan. I år sjönk ansökningarna till restaurang- och livsmedelsprogrammet nationellt med 11 procent, men enligt facket har den trenden pågått längre än så.

– Jag tror att mycket hänger ihop med gymnasiereformen 2011. 

Boven bakom?
GY 11, som reformen hette, innebar bland annat att yrkesutbildningar inte längre automatiskt gav behörighet att söka vidare till högskolan. Nu blev de ämnena istället frivilliga tillval.

– Jag tror föräldrarna fick till sig att yrkesutbildningarna var för sämre elever, att det inte är tillräckligt bra. 

Bilden bekräftas av kockläraren Mats Ahlberg på Almåsgymnasiet i Borås. Han fyller fortfarande sin klasser, men har sett ansökningarna gå ner betydligt senaste sex åren.

Han påminns ständigt om effekten av bristen.

– Jag får två till tre samtal i veckan från (kök i) Norge, Stockholm - you name it. Jag kan inte erbjuda några. Mina avgångselever från i våras har redan jobb.

Ändring på gång
I regeringens budget ligger nu ett förslag som kan ändra spelreglerna igen. Där talar man om att återinföra högskolekompetensen i yrkesutbildningarna igen från hösten 2019. 

– Vi är extra glada över detta - vi behöver fler som hittar hit och levererar bra mat. Högskolekompetensen har gått att välja till hela tiden, men folk har inte vetat om det, säger Marie Birgersson på Hotell- och restaurangfacket.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".