Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
En foto och en hand
1 av 2
Monika Aho Silver säger att hon har haft perioder när hon inte har tyckt om sin mamma alls. "Men jag älskar henne. På mitt sätt." Foto: Lotta Hoppu / Sveriges Radio Sisuradio
En man Torsten Santavirta står framför lönnträd
2 av 2
Torsten Santavirta har tidigare forskat krigsbarn. Foto: Lotta Hoppu / Sveriges Radio Sisuradio

Döttrar till krigsbarn har högre risk att drabbas av depression

Forskare: Resultaten kan vara till nytta i utvecklandet av dagens flyktingpolitik
1:33 min

Psykisk ohälsa förknippad med utsatthet under barndomen kan överföras till följande generation. Det visar en ny studie om barn till de finska krigsbarnen som evakuerades till Sverige under andra världskriget.

Monika Aho Silvers mamma kom till Sverige som krigsbarn från Finland under andra världskriget:

– Hon kunde inte alltid sätta sig in i barnens behov. Jag förstår ju vad det beror på. Hon har inte själv fått sina behov tillgodosedda. Hon visste inte hur man gjorde det.

Mammans traumatiska upplevelser under uppväxten har senare präglat även barnen, menar Aho. Aho själv har i vuxen ålder gått i terapi och ätit antidepressiv medicin vid flera tillfällen.

– Det fanns perioder då jag inte tyckte om henne alls. Jag har aldrig riktigt knutit an till min mamma som ett barn knyter an till en förälder.

Bland döttrar men inte söner

Under kriget skickades cirka 70 000 finska barn från Finland som krigsbarn. De flesta åkte till Sverige. Nu har en grupp forskare med hjälp av omfattande statistisk data från bland annat krigsbarnsregistret kommit fram till att döttrar till de kvinnliga finska krigsbarnen har löpt en nästan fem gånger högre risk att drabbas av depression under vuxenlivet än deras kusiner vars föräldrar stannade kvar i Finland.

– Bland pojkar ser vi inte denna intergenerationella effekt, men bland flickor ser vi den här effekten. Då jämför vi de med sina kvinnliga kusiner, säger Torsten Santavirta, som är en av forskarna bakom studien.

Genom att använda kusiner som kontrollgrupp har man kunnat utesluta faktorer som är kopplade till familjebakgrund och istället fokusera på krigsbarnsupplevelserna och deras påverkan, säger Santavirta. Han menar också att forskningsresultaten kan vara till nytta i utvecklandet av dagens flyktingpolitik.

– På basis av våra resultat tror jag att man ska ha kvinnliga ensamkommande flyktingbarn i åtanke och se dessa som en särskilt utsatt grupp.

Studien genomfördes av forskare vid Uppsala universitet, amerikanska forskningsinstitutet National Institutes of Health (NIH) och Helsingfors universitet och publicerades i den vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry.

Lisää

Journalismimme perustana on uskottavuus ja puolueettomuus. Sveriges Radio on riippumaton poliittisista, uskonnollisista, taloudellisista, julkisista ja yksityisistä intresseistä.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".