Matfrågan vecka: 19

Vem är författaren?

Öppet brev
Till en herre, som bjudit mig på middag

Jag kommer inte på er middag. Inte av motvilja mot eder, som jag vet är en hygglig karl. Jag kommer inte av andra orsaker. Ni har på bjudningskortet försummat att meddela vilka gäster ni bjudit utom mig. Detta tror ni kanske är högfärdigt sagt. Nej! Det är endast försiktigt. Jag vill inte frivilligt utsätta mig för obehag. Edra gäster kunna vara mycket bra men de passa kanske inte mig, liksom jag inte dem.
Ni har heller inte talat om vad det blir för mat. Ni gör naturligtvis allt för att det ska bli en god middag – men vi ha kanske inte samma smak. Och då nödgas jag ju sitta och äta mat som inte smakar mig. Och sådant är inte bra för magen. Endast den mat man tycker om smälter man utan obehag. Jag tycker om enkel husmanskost och jag avskyr kalasmat som dels är dyr och dels skadlig. Jag är säker på att ni har minst 5 rätter kalasmat på er middag och jag vill ha 2 rätter enkel mat. Så har ni viner.
Jag tycker inte mycket om vin. Det kan också hända att jag inte får smörgåsbord utan bara sandwichs som äro tråkiga och ohälsosamma. Helt nyligen var jag på en sådan middag som den ni sannolikt tänker ställa till med. Där kom först en soppa som inte var varm. Något annat var den inte. Det var torsdag och jag tänkte: hemma ha vi ärter och fläsk. Sen kom gös (gös är tråkig) och så fågel (fågel är tråkig). Hemma ha vi ärter och fläsk. Gåslever. Inte illa. Sparris. Dålig och kall. (Hemma ha vi ärter och fläsk). Efterrätt: förfärlig med vanilj! (Hemma ha vi plättar efter ärtorna!)
Bredvid mig hade jag en ung dam. Mittemot satt hennes man. Hon såg hela tiden på mannen. Ty bredvid honom satt en ung, skön kvinna. Som var skönare än min dam.
Vid den tråkiga gösen sade jag:
- Älskar ni er man? – Varför frågar ni det? sade min dam.
- Å, sade jag. Det kan ju vara roligt att veta.
Paus.
Vid gåslevern sade jag:
- Hatar ni er man? – Nej, men er! svarade min dam.

Jag frågar: kan det vara roligt att sitta på en sån middag?
Jag längtade hem eller till en liten restaurang där jag fick äta vad jag ville med vem jag ville.
I Amerika har man infört den seden att man vid varje kuvert läggen en biljett som innehåller uppgift om vad man bör och icke bör tala om med sin granne. Så fort man satt sig till bords läser man under tystnad sin biljett och sen går samtalet som det skall utan obehagligheter. Detta bruk bör införas i Sverige. Jag var en gång på en annan middag. En herr till vänster sade till mig:

- Tycker ni att Grönberg är en bra målare?
- Nej, sade jag.
- Tycker ni att hans fru kan skriva?
- Nej, ännu mindre, sade jag.
- Det är min syster, sade mannen.
Och så längtade jag hem.
Alltså: om jag skall gå på er middag vill jag först bestämma maten och sedan gästerna. Jag förstår att ni inte tillåter det. Alltså kommer jag inte. Till slut ett råd: ställ in hela tillställningen! Den blir bara dyr och tråkig. I synnerhet när inte jag kommer.
Med vördsam hälsning till er hustru, den beklagansvärda människan.


Eder förbundne
xxxxxxxxxxxx

.......................................................................................


Rätt svar på förra veckans fråga: Barbro Alving


Vinnare:
Kajsa Bülund, Pilgrimstad
Magnus Mejyr, Gävle
Anna-Britta Björnberg, Torsby
Vivi Svidén, Järfälla
Rätt svar vill vi ha senast onsdagen den 12 maj
Adressen är meny@sr.se 

Skriv tävling i ämnesrutan

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista