1 av 2
När priserna på mat stiger ställs kommunerna inför ett val, sämre kvalitet eller högre kostnader.
2 av 2
Annika Unt Widell
SKOLMATEN

Stigande matpriser får kommuner att panikspara på skolmat

De höjda matpriserna märks i skolmatsalarna. Dyrare råvaror som tomater väljs bort och ersätts med billigare grönsaker som morötter.

Nu räknar kommunerna på hur mycket skolmaten ska få kosta nästa år. Frågan är om man ska sänka kvaliteten eller svälja de ökade kostnaderna.

– Jag är orolig. Jag har aldrig under mina år som kostchef varit med om något liknande, säger Kerstin Storck, kostchef i Staffanstorps kommun.

Hon basar över en verksamhet som varje dag serverar 3 500 portioner mat till skolbarnen i Staffanstorp och hon har redan fått förvarningar om ytterligare prisökningar i november. 

En skollunch i Staffanstorp kostar lite mer än 20 kronor. Av det står själva maten för omkring sju kronor. Resten är bland annat löner, hyror, utrustning och transporter.

Det senaste året har matkostnaden ökat med elva procent och barnen får lära sig att äta nya grönsaker när man väljer det som är billigt för säsongen.

– Vitkål och morötter har vi alltid haft, däremot jobbar vi med andra rotfrukter och vi jobbar mycket med linser och bönor på salladsbordet, säger Kerstin Storck.

Livsmedelsverket rekommenderar att skolbarn varje dag ska erbjudas en huvudrätt, en alternativrätt och ett vegetariskt alternativ. Det kravet klarar inte Staffanstorps kommun av fler än en till två gånger per vecka. Den som vill äta vegetarisk kost måste anmäla det i förväg och ha målsmans underskrift. 

I många kommuner ligger kostnaderna för skolmaten ungefär som i Staffanstorp. En del kommuner har lägre kostnader, andra högre, men exakt hur mycket som läggs på själva maten finns inga exakta siffror på.

Intresseorganisationen Skolmatens vänner som är ett samarbete mellan LRF och de bondeägda livsmedelsföretagen har räknat ut att matkostnaden för svensk skolmat ligger ungefär på sex kronor per portion.

Nu är projektledaren Annika Unt Widell på Skolmatens vänner orolig för att prishöjningarna ska leda till sämre mat. 


– Med tanke på de rapporter vi får in ser vi att många kommuner nu paniksparar på mat och måltider överhuvudtaget. Det här kommer att påverka eleverna, säger Annika Unt Widell, projektledare på Skolmatens vänner. 

– Man måste tänka på vilken nivå vi backar från. Om man tänker sig sex kronor för en måltid för ett växande barn så räcker det inte särskilt långt. Att backa från den nivån är oacceptabelt, säger Annika Unt Widell.

Nu på hösten räknar Kerstin Storck i Staffanstorp, liksom hennes kollegor i andra kommuner, på vad skolmaten ska få kosta nästa år. Frågan är om man ska ta prishöjningen eller ändra kvaliteten på något sätt.

I Staffanstorp kan det bli svårt att nå målet att servera 25 procent ekologisk mjölk och svenskt kött om man inte får kompensation för prisökningarna.  

– Jag ska träffa politikerna i slutet av oktober. Då får vi diskutera hur vi gör. Jag har inte fått några direktiv att minska kvaliteten än. Alla är ju medvetna om att priserna har gått upp även politikerna, säger Kerstin Storck.

anna.bubenko@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista