Malmö

Trist asfalt kan bli grön oas

I Malmö finns många trista skolgårdar som mest ser ut som asfaltsöknar. Men nu satsar kommunen åtta miljoner kronor på att bygga om 12 skolgårdar till gröna oaser.

Trots att forskningen visar att barns utemiljö är viktig för deras utveckling så är asfaltsöknar till skolgårdar fortfarande en vanlig syn. 60-talets skolgårdar är svåra och framförallt dyra att bli av med - och de är knappast någon kreativ miljö för barnen att vistas i.

I Malmö satsar kommunen nu åtta miljoner kronor på att göra skolgårdarna till gröna oaser. Träd, gräs och buskar ska planteras och eleverna ska själva få odla grönsaker på skolgården.

Annebergsskolan har redan startat. Där finns nu en liten gräsplätt med tre trälådor som det har planterats bland annat vitlök och kryddväxter i. Skolgårdsinspiratören Emma Pålsson hoppas att pengarna från kommunen ska få fler skolor att börja odla.

Det är just det här som är syftet med grönsaksodlingar på skolorna, säger Emma Pålsson. Hon hoppas att pengarna från kommunen ska få fler skolor att börja odla.

– Så eleverna kan se hur maten egentligen blir till, säger hon.

Annebergsskolan är en av tolv skolor som ska få del av Malmös 8 miljoner för att förbättra barnens utemiljö. En utemiljö som idag nästan uteslutande består av betong och asfalt. Och Annebergsskolans gård är på inget sätt unik, enligt rektorn Jan Walhagen.

– Den är från 60-talet och gjort enligt kraven som rådde då. Hårda ytor, lätta att rengöra men inte särskilt inspirerande.

De åtta miljonerna från kommunen är väldigt välkomna, säger Jan Walhagen. De kommer inte att göra underverk, till exempel så tror han inte att det kommer att vara möjligt att ta bort asfalten, men man kanske kan lägga något över den. Och framförallt kommer man att försöka jobba bort det platta.

För första gången ska också forskare i Sverige följa barnen när deras skolmiljö förändras för att se hur det påverkar barnens rörlighet. Vid tidigare studier på förskolor har man tydligt sett att bland annat barnens koncentrationsförmåga förbättrades tack vare bättre utemiljöer.

Nu ska man alltså titta närmare på skolbarnen. Naturmark ska anläggas på två skolgårdar i Malmö och sedan ska forskarna följa barnen under flera år, i takt med att naturmarken blir grönare.

På Annebergsskolan har eleverna länge spelat fotboll på en asfaltsplan. Men det kan pengarna från kommunen ändra på, tycker Elekton Hesterman, som vet vad han vill använda dem till.

– En fotbollsplan med gräs! Det är skönare att ramla på en sådan.