1 av 7
Kanonkulor och handgranatsskärvor.
2 av 7
Länklod, sköts med kanon för att trasa sönder segel vid strider till havs.
3 av 7
Utställningen skildrar slaget vid Ylleshed, 14 juli 1677. Foto: Karin Olsson-Bendix/Sveriges Radio
4 av 7
Ryttarpistol, värja och parerdolk, var varpen som friskyttar kunde bära.
5 av 7
Blyämne och muskötkulor .
6 av 7
Historikern och författaren Åke Jönson invigningstalade. Foto: Karin Olsson-Bendix/Sveriges Radio
7 av 7
Sarah al Douhki och Josef Zaaroura
Landskrona

Landskronas unga möter stadens historia

Unga i Landskrona: "Hade gärna velat veta detta tidigare"
4:17 min

På Landskronas 600-årsdag invigs den första av sju utställningar med anknytning till Landskrona som visas under jubileumsåret 2013, "Ofredens skugga – Landskrona och skånska kriget".

Utställningen fokuserar på skånska kriget 1675-1679, en dramatisk tid i stadens historia. Det var då Danmark krigade för att återta de skånska landskapen som förlorades i Roskilde 1658.

Bland annat skildras det stora slaget vid Ylleshed, utanför Landskrona 14 juli 1677. 

– Vi har läst lite om Skåne men inte specifikt om Landskrona, säger Sarah al Douhki, mångsysslare och föreningstjej från Landskrona.

– Jag hade hört talas om slaget men vi har inte gått in djupare på det, säger fritidsledaren Josef Zaaroura.

Båda är från Palestina där krig i dag är vardagsmat.

Vid slaget i Ylleshed användes länklod, två kanonkulehalvor förbundna med en kedja. Länklodet som visas upp under utställningen är ett av tre som finns i Sverige och har lånats in från Rönneberga härads hembygdsförening i Asmundtorp.

Under skånska kriget brändes delar av Landskrona och det omgivande landskapet ner, flera gånger. Tusentals sårade danska soldater vårdades i Landskrona under tiden.

 

Landskrona var bas för de fruktade friskyttarna. Friskyttarna var tungt beväpnade bönder. Vapnen kom dels från danska armén och dels från plundringar av svenska soldater och befolkningen.

 

På utställningen visas en hel del vapen. Ryttarpistolen är från cirka 1670. Värjan, en s k rapir. Den var vanlig på kontinenten under 1500- och 1600-talen. Parerdolken användes tillsammans med värjan.

– Det är mycket vapen, onödigt, säger Sarah al Douhki.

– Det verkade vara ett mer manligt krig då, konstaterar Josef Zaaroura.

Han gillar att se hur krigen har utvecklats och förändrats från då till nu.

 

Staden hade Citadellet som var Nordens största fästing och tiden runt skånska krigen anses som Landskronas storhetstid. 

– Den som är intresserad av krig och historia borde gå hit. Det är riktigt intressant, säger Josef Zaaroura.

– Älskar man Landskrona så borde man veta detta. Jag hade jättegärna velat veta detta innan, säger Sarah al Douhki.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".