Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Lund

Forskare i Lund har löst 60 år gammal blodgåta

Kan också få betydelse för malariaforskningen
2:07 min
Foto: Bertil Ericsson/ Scanpix

Personer med en särskilt sällsynt blodgrupp har hittills varit svåra att hitta. Nu har svenska forskare löst en 60 år gammal blodgåta som kan ändra på det.

– Upptäckten innebär många saker bland annat att vi nu på ett enkelt sätt kan hitta de här sällsynta blodgivarna som vi behövt i alla år, säger professor Martin L Olsson vid Lunds Universitet.

På en brusig telefonlinje från Japan förklarar professor Martin L Olsson att det i Sverige finns uppskattningsvis upp emot 5 000 personer som tillhör den sällsynta blodgruppen. Blodgruppen kallas Vel och beskrevs första gången för 60 år sedan då amerikanska läkare upptäckte en patient som inte kunde ta emot blod från vanliga blodgivare utan att bli sjuk och det är alltså först nu man lyckats ta reda på vilket protein på de röda blodkropparna som burit på detta mysterium.

Det är olika proteiner på de röda blodkropparnas yta som avgör vilken blodgrupp man tillhör. Vid blodtransfusioner är det nödvändigt att kontrollera att blodet som ges passar med patientens blod annars kan svåra komplikationer uppstå, något som drabbat de personer som tillhör den sällsynta Vel-gruppen.

– De blir jättesjuka eller i värsta fall dör, säger Martin L Olsson. 

De flesta människor tillhör blodgrupperna AB0 och RH.

– De blodgrupperna försöker vi alltid anpassa till patienterna annars går det riktigt illa, men utöver dem finns hundratals andra blodgrupper, säger Martin L Olsson.

Det råder alltså stor brist i världen på det här speciella blodet, men redan ett par veckor efter upptäckten hittade forskargruppen, med hjälp av det nya DNA-testet, flera personer med denna speciella blodgrupp bland vanliga blodgivarna i Skåne.

Upptäckten av det så kallade Vel-proteinet kan också komma att få betydelse för malariaforskningen eftersom proteinet påminner om proteiner som utnyttjas av malariaparasiten för att infektera människor, det kommer bli nästa forskningsinriktning.

– Så det vill vi gärna fortsätta att undersöka och vi har samarbetare med forskare som är duktiga på malaria, säger Martin L Olsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".