Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne

Varannan svensk misstror kommunpolitiker

Publicerat tisdag 9 april 2013 kl 02.00
"Ett väldigt ovanligt mönster"
(2:41 min)
1 av 2
Sex av tio av de tillfrågade svarade att de tror att det är mycket eller ganska vanligt med korruption i kommunerna. Foto: Ingvar Karmhed/Scanpix
2 av 2
Gunnar Stetler, överåklagare på riksenheten mot korruption. Foto Andreas H. Nilsson/Scanpix

Varannan svensk tror att kommunpolitiker och kommunala tjänstemän är korrupta, visar en ny rapport från Finansdepartementets expertgrupp.

– Svenskarna i större utsträckning än andra medborgare i de andra nordiska länderna är misstänksamma mot politiker. Varannan svensk tror att kommunpolitiker beter sig korrupt, och det är högt jämfört med de andra nordiska länderna, säger Andreas Bergh, nationalekonom, forskare och en av författarna till rapporten.

I studien från finansdepartementets expertgrupp för studier i offentlig ekonomi har forskarna ställt frågor till 1 500 slumpmässigt utvalda svenskar om hur vanligt det är med korruption i kommunerna, alltså mutor, vänskapskorruption och svågerpolitik. Sex av tio av de tillfrågade svarade att de tror att det är mycket eller ganska vanligt med korruption i kommunerna.

I rapporten har forskarna också gjort internationella jämförelser och där kan de se hur Sverige skiljer ut sig.

– Svenskar misstror sina kommunpolitiker mer än rikspolitikerna, vilket är ett väldigt ovanligt mönster, säger Andreas Bergh.

– Normalt sett brukar folk lita mer på de lokala politikerna, och mindre på riksdagen och EU, men i Sverige är det faktiskt tvärtom.

Varför är då kommunala nivån central i ett korruptionsperspektiv? Jo, för här fattas beslut som rör viktiga delar för välfärdssamhället: Vem som får plats på populära förskolor, skolor, äldreboenden och vem som beviljas bygglov och alkoholtillstånd, menar Andreas Bergh.

– I alla de här fallen finns det möjligheter för politiker att gynna sig själv eller sina kompisar på skattebetalarnas bekostnad.

Forskarna till rapporten har inte kunnat påvisa säkert om korruptionen har ökat. Överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption har inte sett antalet anmälningar öka, däremot har de ärenden de utreder, exempelvis korruptionshärvan inom kriminalvården, bygget av nationalarenan i Solna och TeliaSonera-affären i Uzbekistan, utmärkt sig på ett annat sätt.

– De mål som numera handläggs har blivit mer omfattande och mer kvalitetsmässiga om man nu får säga på det sättet, till skillnad från tidigare år. Det kan också bero på att det finns en ökad medvetenhet hos människor i allmänhet när det gäller att anmäla den här typen av brottslighet, säger Gunnar Stetler.

Hur ska man då göra för att komma åt korruptionen? Forskaren Andreas Bergh har sin idé klar:

– Vårt förslag är att göra det lättare för journalister, medborgare och forskare att granska kommunen om de skulle vilja, genom att mer av ekonomiredovisningen görs tillgänglig på internet i ett standardiserat format, så att det blir lätt att jämföra vad olika kommuner betalar för samma produkt, att det blir lätt att följa hur skattepengar används, vart de går, vem som får olika uppdrag, säger Andreas Bergh.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".