Skånska Dagbladet. Foto: Hans Zillén/Sveriges Radio
Malmö/Skåne

Lokalbevakning blir lidande med nytt presstöd

Redaktör: "Ett antal kommuner blir utan daglig nyhetsbevakning"
1:55 min

Skånska Dagbladets lokala bevakning försämras med de föreslagna förändringarna av presstödet, som Sveriges Radio berättat om i dag. Om förslaget blir verklighet väntas enligt tidningen uppsägningar och allmänna besparingar.

Presstödskommittén kommer snart med förslag om förändringar av presstödet. En tidning som sannolikt förlorar mycket på förändringarna i presstödet är Skånska Dagbladet.

– Den allvarliga effekten, som jag är förvånad över att Presstödskommitén inte reflekterar över, är att det som man kallar för medieskugga riskerar att breda ut sig. Det vill säga att det kommer bli ett stort antal kommuner i Skåne som blir utan daglig nyhetsbevakning, säger chefredaktör Lars J Eriksson.

Storstadsstödet har länge stuckit i ögonen på många i mediebranschen eftersom det ger betydligt mer pengar än det stöd resten av pressen uppbär. Det är bara två tidningar som får det, Skånska Dagbladet och Svenska Dagbladet.

Om reglerna görs om blir de också de största förlorarna Svenska Dagblad och Skånskan. Den tidningen som får mest presstöd efter Skånskan är Arbetarbladet, som får knappt 17 miljoner. Om storstadsstöder försvinner helt och hållet innebär det att tidningen kommer förlora ungefär 26 miljoner.

Lars J Eriksson är förvånad över att stödet dras när tidningsbranschen just nu upplever den sämsta annonskonjunkturen någonsin.

– Det känns som att politikerna inte har riktigt klar insikt i hur allvarlig mediesituationen är i dag. Vi tappar mer i annonsintäckter än vad vi gjort sedan vi fick dagstidningar i Sverige på 1800-talet. Att då minska presstödet känns lite amatörmässigt tycker jag.

Men enligt de uppgifter Sverige Radio tagit del av finns det också tidningar som kommer tjäna på omgörningen av reglerna. Främst mellanstora tidningar, ofta socialdemokratiska men även centerpartistiska. Något som Lars J Eriksson är kritisk till.

– Med den här modellen man är på gång med, blir ju presstödet allt mer ett partistöd och det känns otidsenligt.

Exakt hur presstödskommittén tänker sig att presstödet ska fördelas framöver är ännu inte klart. Stefan Melesko, docent i medieekonomi vid internationella handelshögskolan i Jönköping, tror att det kan gynna medelstora tidningar, men att det ännu är för tidigt att säga.

Ett annat förslag från kommittén är att tidningarna ska få räkna med sina digitala prenumerationer i upplagan vilket kan höja det presstöd de får. Det gynnar den digitala omvandlingen, menar Stefan Melesko.

– Det skulle naturligtvis öka incitamenten hos respektive tidningsföretag att försöka få sina prenumeranter att i så stor utsträckning som möjligt bli digitala, eller både papper och digitalt, så det tycker jag är ett alldeles utmärkt förslag, säger han.

Den digitala omvandlingen och att ta betalat för nätprenumerationerna är en avgörande framtidsfråga, menar Melesko. Socialdemokratiska riksdagsledamoten Helene Peterson, som sitter i presstödskommitten, håller med.

– Vi måste se att det faktiskt är en framtid med att vi använder den digitala tekniken, men tidningarna måste också lära sig att ta betalt för det, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".