Läget börjar bli akut, konstaterar Matilda Jägerdén, enhetschef på Skånes stadsmission i Malmö. Foto: Thobias Ligneman/Sveriges Radio
Malmö

Krav på härbärge för EU-migranter

Stadsmissionen: "Det går inte att blunda"
2:44 min

Allt fler EU-medborgare lever som hemlösa i Malmö, och situationen börjar nu bli akut. Det anser Skånes stadsmission som efterlyser långsiktiga lösningar från Malmö stad för att kunna hjälpa den utsatta gruppen, till exempel genom ett nytt härbärge.

När Malmö stad nyligen presenterade sin årliga sammanställning över hemlösheten nämndes i förbifarten ett mörkertal med så kallade EU-migranter från länder som Rumänien och Bulgarien. De finns här, men de söker sällan eller aldrig hjälp från kommunen, som inte vet riktigt vad de livnär sig på eller var de håller hus om nätterna.

Utanför Stadsmissionen i Malmö träffar P4 Malmöhus Durin, som kommer från Rumänien.

– Vi bor i två husvagnar, tio personer, säger Durin och skrattar på frågan om det är trångt. Sin inkomst får han genom att sälja tidningen Faktum, men något annat jobb tycks inte gå att få, trots att han varit i Sverige i flera omgångar.

– Det är väldigt svårt om man inte kan prata perfekt svenska. Och så frågar alla efter personnummer, säger han.

Det är ett moment 22: utan personnummer - inget jobb. Utan jobb - inget personnummer. Något som Durin är långt ifrån ensam om, menar Matilda Jägerdén på Skånes stadsmission som bara i år sett upp mot 350 Durin passera i frukostserveringen på Café David. Och de blir bara fler och fler.

– Jag tror att många människor är här för att stanna och jag tror vi kommer att möta ännu fler. Vi ser ingen minskning än så länge här under hösten och vi vet, om vi ser tillbaka på tidigare år, att det ökar alltid under våren, säger Matilda Jägerdén.

På Malmö stad erkänner ansvariga att de inte har lika bra koll på EU-migranterna som exempelvis stadsmissionen har. Därför har stadsmissionen nu, tillsammans med Faktum och Röda korset, bjudit in till ett dialogmöte med kommunen.

– Det går inte att blunda, bollen är i rullning, säger Matilda Jägerdén och beskriver situationen som "akut".

På önskelistan står bland annat informationsmaterial på olika språk om vad EU-migranterna kan ha rätt till eller inte ha rätt till i Sverige, och kanske framför allt ett natthärbärge där hemlösa kan få bo även om de inte är skrivna i Malmö.

– Vi upplever att många är slitna både fysiskt och psykiskt. Många sover i bilar eller husvagnar eller till och med i tält och nu börjar det bli kallare ute. Vi ser ett behov av ett härbärge som riktar sig även till personer som inte är skrivna i Malmö stad, säger Matilda Jägerdén. Samtidigt har hon full förståelse för att den här gruppen inte alltid är så pigg på att självmant höra av sig till de sociala myndigheterna.

– Många människor är rädda för myndigheter. Det måste bottna i något i hemlandet, att man inte blivit bra bemött eller känt sig jagad av olika anledningar och jag tror man har det med sig här, att man drar sig för att ta kontakt med myndigheter för att man är rädd för vad som ska hända.

Ur Malmö stads rapport:

I ett PM från den 30 september i år konstaterar sociala resursförvaltningen att de försökt kartlägga hur vanligt det är med hemlösa EU-migranter i Malmö men att det är svårt att få en samlad bild. Kartläggningen skedde under september med hjälp av Skånes stadsmission och Träffpunkt Värnan.

Huvuddelen av EU-migranterna är vuxna, ensamma eller i par, som ofta lämnat sina barn hos släktingar i hemlandet.

De är inte pigga på att berätta var och hur de tillbringar nätterna, förmodligen av rädsla att bli bortkörda därifrån.

De söker sällan eller aldrig upp sociala myndigheter.

De kommer till Sverige för att söka jobb men livnär sig ofta på att panta burkar och flaskor, tigga eller sälja gatutidningar.

De EU-migranter som kommer till Skånes stadsmission kommer oftast från Rumänien, Ungern och Bulgarien. Träffpunkt Värnan har under året även haft många besökare från Polen.

Socialjourens PM avslutas med en rad reflektioner, däribland att  det kan vara en god idé att ta fram informationsmaterial på flera språk, att ordna någon form av vinterhärbärge och att hjälpa gruppen att hålla kontakt med sina barn genom telefon eller internet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".