Brandmän. Foto: TT
Brandmän. Foto: TT
Sverige

Stora brister i utbildning av brandmän

"Kändes inte bra att skicka in en gröngöling"
1:47 min

Brandmän kan ingå i en utryckningsstyrka efter bara två veckors introduktionskurs, och en kraftigt minskad utbildningstid för brandbefäl. Utbildningen av svenska brandmän brister på flera punkter, visar en granskning som Vetenskapsradion Forum i P1 har gjort.

Jan Wisén, biträdande avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), säger att det viktigaste området att se över inom svensk räddningstjänst idag är utbildningsfrågan.

– Det är nog en kombination av att se över hela utbildningskedjan från grundutbildning och vidareutbildning till fortbildning, för där finns det brister i dag, säger Wisén.

I dag har en svensk heltidsbrandman ofta en tvåårig utbildning, men de flesta brandmän jobbar som deltidsbrandmän och har då bara en nioveckors utbildning.

Den utbildningen inleds med en tvåveckors preparandkurs som en introduktion till yrket. Senare går man ytterligare sju veckor, men ofta får man vänta länge på det.

I många svenska räddningstjänster tvingas man använda dessa nyanställda brandmän med bara två veckors utbildning i den ordinarie utryckningsstyrkan. Det har hänt Bengt Herner, styrkeledare på räddningstjänsten i Ljungbyhed, och det bekymrade honom.

– Det kändes inte bra som befäl att skicka in en gröngöling kanske i ett brinnande hus om det var riktigt häftigt, även om man satte ihop honom med en rutinerad person, så det är tufft, det är det. Man vet inte hur den här personen reagerar när det är ett skarpt läge, säger han.

Utbildningen inom räddningstjänsten får också kritik för att befälsutbildningarna har kortats kraftigt under de senaste åren, och dessutom skickar svenska kommuner sällan sina brandmän på vidareutbildning.

Detta trots att samhället i stort har blivit allt mer tekniskt komplext med allt fler olika risker. Jan Wisén på MSB säger att bristerna i utbildningssystemet har konsekvenser för räddningstjänstens totala förmåga:

– Om det leder till att färre utbildas, att man rekryterar personal som inte har en godtagbar grundutbildning, att man inte skickar personal på de vidareutbildningar som tillhandahålls och det i kombination med att man inte heller bedriver en fortbildning lokalt, så är det klart att det får konsekvenser, långsiktiga konsekvenser för räddningstjänstens totala förmåga, säger Wisén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".