Skåne

Matematisk modell kan lindra organbrist

3:05 min

För första gången provas nu en ny metod för att öka antalet njurtransplantationer i Sverige. Avancerade matematiska modeller, så kallade algoritmer, skall hjälpa sjukvården att matcha levande donatorer till rätt patienter. 

Bristen på organ är stor och de matematiska modellerna kan leda till över 50 extra njurtransplantationer varje år.

– Det är av oerhörd vikt eftersom man med hjälp av den här algoritmen kan man få in mer levande donatorer på marknaden, säger Tommy Andersson, docent i Nationalekonomi vid Lunds universitet.

Mycket enkelt beskrivet handlar det till exempel om ett par där en är njursjuk och den andra vill donera sin ena njure, men blodgrupperna och vävnadstyp passar inte. Men någon annanstans i landet kan det finnas ett par som står inför samma svårlösta situation. De komplicerade och abstrakta matematiska algoritmerna blir väldigt konkreta då alla dessa par kan knytas samman så att njurtransplantationer som först inte gick att genomföra blir av.

– Levande donatorer har flera fördelar: exempelvis vet vi att det är mycket bättre för patienten att få en levande njure inopererad. Det har också en fördel eftersom ju fler njurar man kan få in på marknaden desto bättre är det för människor som står på väntelista som i genomsnitt måste vänta kortare tid på att få en ny njure.

Drygt 600 personer står i dag på väntelistan till att få en ny njure och bristen på organ gör att väntetiden för en njurtransplantation är mer än två år. Frågan är om det arbete som svensk transplantationssjukvård och nationalekonomerna i Lund nu inleder gör att man kan säga att det faktiskt handlar om matematik som räddar liv.

– Om allt går som det skall räknar vi med att öka antalet njurtransplantationer i Sverige med 10-15 procent på ett par års sikt. I den bemärkelsen räddar den bokstavligen liv, säger docent Tommy Andersson.

För att få det nya systemet att fungera måste alla transplantationskirurger, koordinatorer och njurmedicinare i landet samarbeta och sedan måste någon som Tommy Andersson vara med som kan den matematiska bakgrunden och hjälpa till med själva matchningsprocessen.

Bakom de komplicerade matematiska modellerna ligger många års arbete och ett Nobelpris till amerikanen Alvin Roth, men det var inte i sjukvården algoritmerna användes först utan i skolan.

– Sedan insåg man att det fanns viss likheter med att matcha barn med skolor och med att matcha njurar med patienter och på den vägen rullar det bara på, säger Tommy Andersson.

Både Danmark och Norge har visat intresse av att delta i matchningsprogrammet, men Sverige blir först ut och de första njurtransplantationerna kommer genomföras till sommaren.

Erfarenheten visar att ju större organpool som finns att tillgå desto effektiva matchningar av donator och mottagare kan man göra. Skulle Norge och Danmark gå med gynnas inte bara Norge och Danmark, utan även Sverige.

Mellan 50 och 70 extra njurtransplantationerna om året räknar forskarna med när matchningsprogrammet användsfullt ut. Även om det finns livsuppehållande alternativ till njurtransplantation, så är en ny njure det ojämförligt bästa för en njursjuk person.

– Alternativet är ju att man går på dialys. Det är både tidskrävande, smärtsamt och patienterna mår inte särskilt bra under den tiden. I slutändan handlar det helt enkelt om patienternas överlevnad, säger Tommy Andersson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista