Christina Nilsson Ohlin och Clara Nilsson har ingått i Teddystudien. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio
Christina Nilsson Ohlin och Clara Nilsson har ingått i Teddystudien. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio

Tarmvirus kan öka risken för typ 1 diabetes

Professor: "Detektivarbete i både bajs och blod"
3:54 min

Forskare vid Lunds universitet misstänker att en tarminfektion hos den blivande mamman under början av graviditeten kan öka risken för att vissa barn senare får typ 1 diabetes. Det är ett av resultaten hittills i den så kallade Teddy-studien.

Vid typ 1 diabetes slutar kroppen producera insulin, och sjukdomen drabbar oftast barn och yngre vuxna. Nioåriga Clara Nilsson från Malmö ingår i Teddy-studien och är i dag på undersökning.

– Jag har tagit blodprov, och jag har druckit en äcklig dricka, och sedan ha jag vilat mig, berättar hon.

Hur kändes det i dag?
– Det var lite läskigt när vi skulle ta den första sprutan.

Clara Nilsson gör den här dagen en glukosbelastning, som innebär att hon får dricka en sockerlösning och ta blodprover med ett par timmars mellanrum. Sammanlagt 8600 barn i Skåne, Finland, USA och Tyskland med en förhöjd ärftlig risk för diabetes ingår i Teddy-studien, och barnen följs under 15 år.

Symptomen kommer tidigt

Studien bekostas av den amerikanska hälsovårdsmyndigheten, och forskarna försöker ta reda på vad det är som gör att vissa barn drabbas av typ 1 diabetes. I Sverige får två barn om dagen diagnosen. Claras mamma Christina Nilsson Ohlin är positiv till Teddy-studien.

– Jag tycker att det är bra. De håller koll på Claras värden, och om det är något så har de alla prover. Men vi förstorar inte upp någonting, säger hon.

Forskarna har upptäckt att sjukdomen startar långt innan barnet får diagnosen typ 1 diabetes. Det visar sig att barn tidigt kan utveckla så kallade autoantikroppar som signalerar att de celler som producerar insulin i kroppen attackerats av det egna immunförsvaret.

Förhindrar svårt insjuknande

En typ av autoantikroppar dyker upp redan under barnets första levnadsår. Om barnet får två typer av autoantikroppar vet man säkert att barnet kommer att få diabetes, även om det kan ta många år. Kunskapen används nu för att förhindra att barnen får ett svårt insjuknande.

– Att få diabetes utan att veta om det gör att man går igenom en fas med diabetessymptom. Man går ner i vikt, börjar dricka och kissa mycket. Barnet blir hängigt och får ofta ont i magen. När symptomen går för långt hamnar barnet oftast på akutmottagning, säger Åke Lernmark, professor vid Lunds universitet.

Barnen i Teddy-studien som utvecklar diabetes får alltså en mycket tidig diagnos, när de fortfarande har en hel del egen insulinproduktion. Det gör att de kan klara sig med en injektion per dag, och att det är lättare att förebygga följdsjukdomar.

Tarminfektion kan vara nyckel

Det forskarna nu försöker hitta är orsaken till varför insulincellerna hos vissa barn angrips. Det man har kunnat se är att mammor som haft en tarmvirusinfektion under de tre första månaderna av graviditeten tenderar att föda ett barn som väger lite mer, och där syns ett samband med de barn som får autoantikroppar mot ett protein i insulincellen som heter GAD.

– I Teddy-studien har vi sett att barn som får GAD-autoantikroppar som första autoantikropp är barn som väger lite mer än förväntat, och mammorna har också rapporterat att de har varit infekterade under graviditeten. På något sätt är en virusinfektion under graviditeten något som kanske överförs till barnet och därigenom ökar risken för att barnet själv får en autoantikropp, men det gäller då enbart de barn som bär på den ärftliga risken för typ 1 diabetes, säger Åke Lernmark.

Hoppas på vaccin

Förhoppningen är att hitta vilket virus det är som drabbat mammorna och i framtiden kunna ta fram ett vaccin. Samtidigt undersöker forskarna om barnen kan ha utsatts för en virusinfektion som triggar igång sjukdomen.

– Därför är vi i Teddy-studien igång med att undersöka alla blodprover, avföringsprover, etcetera, som barnet har gett oss innan den första autoantikroppen kom. Det är ett detektivarbete som pågår i både bajs och blodet för att ta reda på om det finns något infektionsämne som skulle kunna förklara varför barnet fick sin första autoantikropp, säger Åke Lernmark.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".