Maria Roijer, bibliotekschef i Rosengård och Attila Rostoványi, DIK.
Maria Roijer, bibliotekschef i Rosengård och Attila Rostoványi, DIK.
Malmö

Rosengårds bibliotek vände stöket - nu kan det prisas

3:29 min

För sex år sedan var det vakter på biblioteket i Rosengård för att garantera säkerheten för personal och besökare. Nästa vecka kan det få utnämningen årets bibliotek. Men facket ser en allmän ökning av stöket på Malmös bibliotek.



Genom sitt yrkesliv har bibliotekschefen Maria Roijer blivit luttrad. Även om det har blivit lugnare är hon förberedd på det mesta, som till exempel nyårsraketer som skjuts in i biblioteket.

– Det var efter nyår och någon hade en raket över som de sköt in. Som tur var tog inget eld utan det gick snabbt att släcka raketen. Efter det har vi haft funderingar på hur gör vi om det kommer nästa gång, säger Maria Roijer.

Det är längesen det flög in en raket på biblioteket i Rosengård. Det är mycket folk, men man skulle få vara bra överkänslig för att kalla det stökigt. Sorlet kommer från språkcaféet, där nyanlända Rosengårdsbor kan lära sig prata svenska. Med sitt läge i köpcentret är det Malmös mest välbesökta bibliotek med 80 nya besök i timmen.

2009 var situationen en annan. Efter en tid av hot och bråk beslutade den dåvarande bibliotekschefen att minska öppettiderna och ha vakter på plats.  En kortsiktig lösning säger den nya chefen Maria Roijer.

– Vakter blir ju lätt...de provocerar dem som tycker att det är coolt vara besvärlig mot oss. Men man jobbade långsiktigt med det. Så det gick över, det gjorde det.

Det som hjälpte var mer personal kvällstid, fritidspedagoger på plats och så kallade brobyggare, alltså personer i Rosengård som känner många av besökarna.

Men generellt har biblioteken i Malmöregionen blivit en mer otrygg miljö. Det säger Attila Rostoványi som är fackförbundets DIK:s ordförande i Malmö.

– Det har ökat och vi har en ny typ av otrevligheter i biblioteken. Till exempel kan bibliotekarierna vara med om att ungdomar kör in med segway i biblioteket och parkerar den där.

Andra exempel under åren är stenkastning mot fasaden, inbrott, hot mellan besökare, men också att bibliotekarierna känner sig otrygga när de ska stänga, att de får höra att "vi vet var du bor".
Under sin karriär har även Maria Roijer känt sig utsatt.

– Jag har blivit fasthållen, jag har blivit utsatt för sexuella trakasserier. Saker har ju skett, men det var faktiskt längesen nu.

En konsekvens är att bibliotekarierna tvingas normalisera sin arbetssituation. De blir mer hårdhudade, säger Attila Rostoványi.

– Mycket av det som vi som inte jobbar i bibliotek skulle tycka vore förfärligt, det har normaliserats där.

Men Malmös bibliotekschefer verkar inte hålla med facket om att det har blivit värre. I Kulturnytts enkät svarar flertalet att stöket antingen har minskat eller är som det alltid har varit, och att det händer någon gång i halvåret.

Attila Rostoványi tror att många incidenter aldrig anmäls till arbetsgivaren, och att risken ökar med normaliseringen. Det kan också vara så att chefer inte har samma upplevelser som de som jobbar med besökarna dagligen.

– Cheferna jobbar normalt ute i verksamheten men det minskar. Många har mycket mer administrativt arbete eller befinner sig en bit från verksamheten och inte ser vad som händer.

Fotnot. Utmärkelsen årets bibliotek offentliggörs på Bokmässan den 24 september. Bakom står fackförbundet DIK, och de andra två nominerade är Kista bibliotek och Chalmers tekniska högskolas bibliotek.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista