Lagbok
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Skåne

Giftermål leder till krångliga namnregler

2:52 min

Tidigare i dag har vi berättat om Carla, som inte fick ha samma mellannamn och efternamn som resten av sin familj. Enligt Sonja Entzenberg, universitetsadjunkt vid Institutionen för nordiska språk på Uppsala universitet, är reglerna kring just mellannamn svåra att begripa.

– Det som ställer till det är att ett mellannamn är personligt och att det inte kan överföras till barn eller till en partner. I det här fallet handlar det om ett mellannamn som inte kan överföras till ett barn, eftersom paret är gifta, säger Sonja Entzenberg.

När Carlas storebror föddes var paret inte gifta och därför kunde sonen få samma mellannamn och efternamn som resten av familjen.

– När man införde det här med mellannamn i 1982 års namnlag var syftet att tänka på kvinnan. I den här namnlagen blev det möjligt att välja om man ville ha mannens eller kvinnans namn som gemensamt efternamn. Eftersom många kvinnor ändrade till mannens namn, skulle kvinnan med hjälp av ett mellannamn ha koppling till sitt ursprungliga namn, säger Sonja Entzenberg.

I och med att paret gift sig när Carla föddes blev mellannamnet reserverat och därför omöjligt att föra över till Carla.

– Tre personer i familjen får heta samma sak, men inte den fjärde. Det blir en dum situation, säger hon.

Inom kort kommer dock en ny namnlag träda i kraft.

– Då kommer man kunna ta det som vi kallar för dubbla efternamn. Det vill säga de båda parternas efternamn som man då sätter ihop. Vilken ordningsföljd får man bestämma själv och det blir dessutom enklare gentemot barnen, säger Sonja Entzenberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista