Fagareds ungdomshem i Lindome utanför Göteborg tar emot pojkar i åldrarna 15 till 20 år som är omhändertagna med stöd av LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) eller dömda enligt LSU (lag om verkställighet av sluten ungdomsvård). Foto: Yvonne Åsell/TT
Foto: Yvonne Åsell/TT
Skåne

Allt fler ensamkommande tvångsomhändertas

Utredare: "Systemet inte utformat för så många"
3:00 min

I dagarna omhändertogs en ensamkommande 17-årig pojke hemmahörande i Kävlinge kommun enligt lagen om vård av unga, LVU.

Siffror från Statens Institutionsstyrelse visar att allt fler ensamkommande barn tvångsomhändertas och bland orsakerna finns allt från missbruk till kriminalitet. 

– Det har kommit väldigt många ensamkommande barn på sistone och systemet är inte riktigt utformat för att det ska komma så många, detta är en situation som alla samhällsaktörer som är inblandade står inför. Det viktigaste är att vi måste samarbeta kring de här ungdomarna så mycket som möjligt, säger Catrine Kaunitz, utredare på Statens Institutionsstyrelse. 

Behövs fler platser

Fram till den 31 augusti i år har 139 ensamkommande barn vårdats enligt LVU på någon av de totalt 660 platserna som Statens Institutionsstyrelse ansvarar för. Det är lika många som vårdats under hela förra året. Och i takt med att allt fler ensamkommande barn kommer till Sverige ökar också behovet av vårdplatser.

– Vi har en ökad beläggning men vi har också ökade resurser för det och vi öppnade så sent som i förra veckan en ny institution. Vi har också ansökt om mer pengar inför nästa år för att utöka ännu mer, säger Catrine Kaunitz.

Ett av de senaste fallen rör en 17-årig pojke från Kävlinge kommun. Pojken kom till Sverige i oktober 2014 och har sedan dess varit placerad på flera hem för vård eller boende, så kallade HVB-hem, två av dem har haft specialistkompetens för att ta hand om ungdomar med problematik. I 17-åringens fall rör det sig om missbruk, kriminalitet och ett utåtagerande, aggressivt beteende. Själv menar pojken att han obefogat beskyllts för brott och att konflikterna med personalen på HVB-hemmen beror på språkliga och kulturella missförstånd.

Olika problem

Enligt Catrine Kaunitz finns det två olika grupper av ensamkommande barn där problematiken skiljer sig åt.

– Det är gruppen från Nordafrika som sticker ut lite extra hos oss, flera av dem har inte varit asylsökande i Sverige. De är mer vagabonder, de reser runt i Europa och försörjer sig på olika sätt, tar hand om sig själva och står utanför samhället och vuxenvärlden. Den andra gruppen, den mer vanliga gruppen ensamkommande, är pojkar som har vuxit upp i en familj och som har gått i skolan och som vill stanna i Sverige och utbilda sig här, det är det som är den stora skillnaden.

Behöver rätt resurser

Catrin Kaunitz menar att det är viktigt att rätt resurser finns på de HVB-hem där barnen placeras i första hand för att undvika att problemen eskalerar. I Skåne finns 78 HVB-hem med inriktning på ensamkommande barn, varav 42 i kommunal regi.

– Det är möjligt att man skulle behöva ha ett kartläggande samtal tidigare, sen är det också en fråga om hur det ser ut på HVB-hemmen, vilken utbildning personalen har och vilka resurser det finns för att ta hand om eventuella problem. Även vanliga ungdomar som kommer hit är ju i en jätteutsatt situation och kan visa olika symptom på det och det är ju viktigt att man kan ta hand om det på HVB-hemmen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".