Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Österlen

Mer sandmarker ska gynna hotade arter

Publicerat torsdag 24 september 2015 kl 14.09
"Ett av de största enskilda områdena inom projektet"
(3:13 min)
Magnus Jönsson, naturvårdsförvaltare
Magnus Jönsson letar efter myrlejonsländor i sanden. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio

Om någon vecka börjar stillheten brytas i Hagestads naturreservat, vid Sandhammaren på Österlen. Det ska avverkas i delar av tallskogen som sträcker sig ner mot havet. Syftet är att skapa öppna ytor som gynnar insekter och andra som behöver sandmarker för att överleva.

Åtgärderna är en av de större inom det sexåriga projektet Sand Life.

– Ja detta är nog ett av de största områdena som vi gör i Sverige och Sand Life sträcker sig ju från Öland, Skåne och Halland och det här ju kanske det största enskilda actionområdet som vi har i projektet, säger Magnus Jönsson, naturvårdsförvaltare för länsstyrelsen i Skåne.

Det är sammanlagt cirka 40 hektar som ska avverkas, inom ett område på omkring 130 hektar.

– Det är inte ett enda stort kalhygge på 40 hektar utan det är små öppningar i skogen, men framför allt att vi flyttar skogskanten in från kustlinjen en liten bit, säger Magnus Jönsson.

Syftet är att i stället områden med sandmark, med öppna sandblottor omgivna av dynor där det växer bland annat kråkbärsris och ljung.

– Det ska inte bara vara öppen sand utan det är mosaiken av vegetation och öppen sand som är målet, säger Magnus Jönsson.

Åtgärderna i Hagestads naturreservat är en del av det 6-åriga projektet Sand Life som sträcker sig från olika delar av Öland, Skåne och Halland. Projektet syftar till att gynna växt- och djurliv genom att restaurera gamla sandmarker. Ikväll ordnar länsstyrelsen en öppen vandring i Hagestads naturreservat inför åtgärderna där.

– Det är ju viktigt att hålla människor informerade om vad som händer och det kan också kännas konstigt att se stora maskiner jobba i ett naturreservat, skogsmaskiner och grävmaskiner och liknande, så vi vill gärna hålla alla informerade och man ska ha chans att ställa frågor och komma med input på de åtgärder som görs här, säger Magnus Jönsson.

Skogen vi går genom växer nära kustlinjen och består till stor del av bergstall, vanlig tall och kråkris som växer på gamla sanddyner. Gamla knotiga ekar står också här och där.

– Det är krattek, ekar som står på väldigt dålig mark för ek och växer otroligt långsamt, nätt och jämt överlever. Dem kommer vi inte att plocka ner utan vi kommer att friställa dem så att de får gott om ljus.

Täta och svårgenomträngliga bestånden av bergstall ska däremot bort.

– De ryker, men som sagt det är 40 hektar av 350 hektar naturreservat så här är gott om träd kvar, säger Magnus Jönsson.

En bit från där vi går, mellan skogen och havet, gjordes liknande röjningar som nu planeras på en mindre yta redan 2009. Där är nu öppna sandblottor i marken, omgivna av ljung och kråkbärsris och det är mer av sandmark som denna som projektet vill uppnå, berättar Magnus Jönsson.

– Efter sanddriften så var man väldigt orolig och planterade igen allt, och det har man gjort så pass bra att de här öppna sanddynorna som kan få lov att röra sig är en av våra mest sällsynta naturtyper idag. Det är en mängd insekter, vildbin, sandödla och fältpiplärka och annat som är knutna till den här miljöerna som är väldigt hotade idag, så vi försöker hjälpa dem på traven.

Nästan en kilometer skog kommer att finnas kvar mellan kusten och bebyggelse och åkermark, enligt Magnus Jönsson, som inte tror att avverkningarna ska leda till bekymmer med sandflykt.

– Man skulle kunna ha den oron, men det vi har sett vid liknande åtgärder är att sanden stannar vid första raden träd, den vandrar inte in, träden är väldigt bra på att hålla sanden, säger han.

Och du tror inte tvärtom, att sanden vandrar ut i havet när rötterna försvinner?

– Nej det tror jag inte, den erfarenheten har vi inte, utan snarare tvärtom att det bygger upp ny sand när vi inte har träd som står i vägen för vinden, säger han.

Är det någon speciell insekt du kan berätta om, som ni gynnar här?

– Myrlejonen är trevliga, dem kan alla hitta här. De gör en liten trattformad grop där myrlejonsländan sitter i botten och väntar på att en insekt ska trilla ner i gropen. När insekten väl är nere i gropen så sprätter den sand på den så att den hela tiden trillar nedåt och till slut fångar den insekten med sina huggtänder. Det är en liten rovinsekt, en myrlejonslända, säger Magnus Jönsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".