Bilden visar tullare som kontrollerar bilar vid betalstationen på den svenska sidan av Öresundsbron. Foto: Drago Prvulovic/TT.
Alla misstänkta människosmugglare har gripits på Öresundsbron. Foto: Drago Prvulovic/TT.
Malmö

Ovanligt många misstänks för människosmuggling

Advokat: "Han har inte haft en tanke på att begå ett brott".
2:08 min

Samtidigt som flyktingsituationen i Europa uppmärksammats stort har polisen i Malmö under september gripit 45 personer misstänkta för människosmuggling över Öresundsbron. Ovanligt många av de gripna hävdar att de hjälpt folk in i Sverige av humanitära skäl.

En av dem som har ställts inför rätta den här veckan är en 59-årig man från Tyskland. Han körde en kvinna och hennes tre barn från Tyskland till Sverige. Familjen, som är släkt till hans systerson, sökte asyl här.

– Han tyckte synd om dem och då har han hjälpt dem hit men han har ju inte haft någon egen vinning av det, inte haft en tanke på att begå ett brott. Sedan har det ändå blivit så, säger hans advokat Sophie Palmgren Paulsson. 

Inte alla men flera av de 45 personer som har gripits under september hävdar precis som den 59-årige mannen att de har agerat av humanitära skäl. Bland dem tre danskar som beskriver sig som aktivister. De är misstänkta för att ha smugglat in elva personer i Sverige. 

– Det finns också ärenden där det är till synes vanliga arbetande svenskar som har valt att till exempel samla mat och förnödenheter och åka ner till Europa, som ser situationen hur den ser ut där och då valt att hjälpa, säger Linda Rasmussen, åklagare i Malmö. 

Sedan Sverige anslöt sig till Schengenavtalet 1996 och gränskontrollerna inom EU slopades, är det inte möjligt enligt svensk lag att hjälpa en utlänning som vill söka asyl här över en inre gräns, som Öresundsbron, utan att begå brott.

– Hjälper någon en utlänning att olovligen komma in i Sverige, så har vi att utreda en människosmugglingsmisstanke, säger Linda Rasmussen. 

Men enligt en dom i Högsta Domstolen 2009 kan svenska domstolar ändå fria någon som har agerat av humanitära skäl. Det framgår av ett EU-direktiv. I fallet som HD prövade den gången fälldes ändå den åtalade mannen, trots att det var nära släktingar han hade hjälpt och trots att han inte tog betalt. HD ansåg att familjen han hjälpte hade kunnat söka asyl i Italien, som var det första land i EU de kom till. Mannens brott bedömdes dock vara ringa och han slapp undan med böter. 

Åklagaren Linda Rasmussen skulle välkomna fler prövningar i Högsta Domstolen när det gäller frågan om humanitära skäl. 

– Det hoppas jag kommer ganska snart ändå, för det finns absolut ett behov av det, säger hon. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".