Nazar Akrami, lektor i psykologi vid Uppsala universitet. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges Radio
Nazar Akrami, lektor i psykologi vid Uppsala universitet. Foto: Niklas Zachrisson/Sveriges Radio
Sverige

Gruppindelning skapar fördomar

"Lösningen är självreflektion"
1:55 min

All form av gruppindelning skapar fördomar och riskerar att leda till främlingsfientlighet, enligt forskning vid Uppsala universitet.

– All form av gruppindelning leder till fördomsfullhet. Det ser vi i våra mycket grundläggande psykologiska experiment, säger Nazar Akrami som forskar på fördomar vid Uppsala universitet.

Nazar Akrami och hans kollegor har i flera studier delat in försökspersoner i olika grupper baserat på vad de svarat på enklare frågor, som exempelvis vad de gillar för typ av konst.

Personerna som deltog fick inte veta vad grupperna representerade eller innebar, bara att de blivit indelade baserat på vad de svarat.

Därefter fick personerna försöka bedöma och värdera den egna gruppen gentemot den andra vad gäller exempelvis intelligens och snällhet. Och resultatet är mycket tydligt.

– Studierna visar att man oftare är positiv mot sin egen grupp och mer negativ mot den andra gruppen. Och det här har vi fått fram i sex olika studier, säger Nazar Akrami.

Enligt Nazar Akrami är vi alla mer eller mindre fördomsfulla. Fördomsfullheten är delvis medfödd, delvis baserad på minnen och erfarenheter. Men en tredje och avgörande faktor är alltså grupptillhörighet.

Tidigare psykologiska experiment har dessutom visat att försökspersoner hellre delar ut pengar till personer i den egna gruppen när gruppindelningen helt och hållet är slumpmässig, och de själva är medvetna om att indelningen just är slumpmässig.

Den spelar alltså ingen roll vad gruppindelningen grundar sig på. Den skapar alltid fördomar och riskerar att orsaka främlingsfientlighet, enligt Nazar Akrami.

– För den stora allmänheten tror jag det handlar om att man vet hur de här processerna fungerar och har någon form av reflektion, ungefär "varför reagerade jag så?". Jag tror att på samma sätt som vi automatiserar negativa stereotyper, kan vi automatisera ett form av filter som gör att vi tänker efter innan förhoppningsvis, säger Nazar Akrami docent i psykologi vid Uppsala universitet.

Mer om kategorisering av människor och det eventuella dilemma det medför kan du lyssna på i Vetandets världs nya serie "Vi och Dom" 12.10 här i P1.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".