Lena Alebo på Österlens museum. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
1 av 3
Lena Alebo på Österlens museum. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
2 av 3
Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
3 av 3
Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Simrishamn

Betor och pumpor blir läskiga lyktor

”Ungar har alltid gjort lyktor av betor”
3:33 min

En del är lite läskiga, andra lyser bara runda och goa. Pumporna har högsäsong nu dagarna före allhelgona och halloween.

På torget i Simrishamn står Lovisa Rydell och väljer bland pumporna.

– Den ska ha en lite annorlunda form, ganska stor och en knopp på toppen, säger hon.

Lovisa Rydell pekar på en pumpa som verkar bra.

– Den har en ganska rund form, om du jämför med den där så är den ganska bucklig, och då är det lite svårare att göra mönster eller ett ansikte, säger hon.

Torghandlaren Jimmy Nilsson har lagt fram radvis med trinda orangea pumpor på sitt bord.

– Det måste man ju ha nu till halloween, idag har vi nog kommit upp till en 20 - 25 stycken som vi har sålt, så det flyter på rätt bra, säger han.

På torget står Sara Turner Hult med en utvald pumpa under armen, som ska bli ett pumpaansikte.

– Och så ska vi ta tillvara på det som är där inne också och se om vi kan göra en paj av det, säger Eva Turner Hult.

Hon säger att hon snarare förknippar pumpor mer med hösten än med halloween och att hon brukar höstpynta hemma med pumpor i olika storlekar.

– Då brukar jag stoppa ner dem i höga glasvaser och lägga ner dem i lite skålar och sätta ut dem i trädgården bland våra krukor, vid trappan och så, säger hon.

Men det är inte bara pumpor som kan bli lyktor till allhelgonahelgen och halloween.

På Österlens museum, ett stenkast från torget, pågår tillverkning av betlyktor för fullt.

Några trappor upp på museet visar museipedagog Veronica Jepsson hur man kan gripa sig an sockerbetan. Nora Hellsten har satt igång med tillverkningen av sin lykta, tillsammans med farfar Håkan Johansson.

 – Vi har skurit botten av den så man kan ställa den så rakt som möjligt och sedan har vi tänkt att vi ska skära toppen av den och gröpa ur den inuti, så ska vi se om vi kan få en liten ljuslykta här på det viset, säger Håkan Johansson.

Har ni gjort någon betlykta förut?

– Nej, säger Nora Hellsten.

Inte du heller?

– Jo, det är väl en 55 - 60 år sedan, säger Håkan Johansson.

Sockerbetan är ganska hård, så det tar nog en stund att gröpa ur den, tror han.

– Och sedan får man göra lite snygga mönster, lite fönster kanske och en dörr.

Du gör inte en gubbe utan en stuga?

– Jag tror att det blir lite husaktigt istället ja, säger Håkan Johansson.

Museichefen Lena Alebo är lite extra engagerad i betor. Hon har under sommaren odlat en del foderbetor tillsammans med Bedelojtans vänner och visar en affisch om detta som ska sättas upp på planket utanför muséet.

– Det är en förening med fem deltagare som under året har odlat foderbetor, som ju faktiskt är utrotningshotad, eftersom det inte egentligen finns någon som längre odlar foderbetor, säger hon.

– De blir lite större i bästa fall och lite rödare så att lyktan blir vackrare och det var egentligen de som man framför allt använde förr som betlyktor, säger hon.

Så här i pumpatider vill gärna Lena Alebo även slå ett litet slag just för betlyktan. Att göra lyktor av betor är en ganska lång tradition på Österlen, menar hon.

– Alltså betan har inte så lång historia här, men sedan 1800-talets slut i alla fall, och den har ungar alltid gjort lyktor av och satt på trappor och skrämt folk med. Och de blir ju så mycket grannare, säger hon.

Under Österlen lyser på fredag kväll hålls evenemanget "I bedelojtans sken" på Österlens museum, där man bland annat kan se betlyktor gjorda av foderbetor som Bedelojtans vänner odlat, berättar Lena Alebo.

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".