Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Kampanj ska minska näthatet

"Är det något vi behöver i dessa dagar så är det nätkärlek"
9:19 min
Kristin Heinonen är internetstrateg. Foto: Jenny Cederbom/Sveriges Radio
Kristin Heinonen är internetstrateg. Foto: Jenny Cederbom/Sveriges Radio

”Såra ingen.” Det är budskapet i den första kortfilmen mot näthat som nu släpps, lagom till No hate-dagen idag. Tanken är att kärleksbudskapen ska flöda lite extra just idag.

Filmen ingår i "No hate speech movement", en kampanj av Europarådet som Statens medieråd har fått i uppdrag av regeringen att genomföra. Syftet är att höja kunskapen, särskilt hos barn och ungdomar, om olika former av intolerans samt att mobilisera för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på internet.

Kampanjen vänder sig mest till unga men näthat kan drabba alla oavsett ålder.

– Det är många som utsätts för näthat, särskilt om man är lite mer offentlig, om man är kändis till exempel eller om man bara avviker från normen. Då kan man få riktigt tuffa kommentarer, säger internetstrategen Kristin Heinonen.

I kampanjen förs framförallt fyra punkter fram som man ska tänka på när man är ute på sociala medier; var kritisk, ljug inte, såra ingen och säg till.

– Jag tycker att de här råden är ganska bra konkreta saker men det är ju ingenting som funkar om man inte gör det. Sen skulle man också kunna prata mer om vad man kan göra i de här tjänsterna och sociala medierna, det finns ju faktiskt mekanismer för att förhindra sexistiska eller rasistiska kommentarer. På alla poster som läggs upp på Facebook eller på Instagram så kan man anmäla eller markera posten som man inte tycker är okej. Så det kan man också utbilda folk i, hur använder man det här för att få ett bra klimat, säger Kristin Heinonen.

När det gäller barn och ungdomar så är det viktigt att man som förälder försöker sätta sig in den internetkultur som de unga befinner sig i varje dag, menar Kristin Heinonen. Att prata med sina barn om vad som händer på internet och att prata med lärare om hur de pratar om frågan i skolan är viktigt. Och på No hate speech movements hemsida finns också en hel del undervisningsmaterial som går att ladda ner gratis. Bland annat finns övningar med exempel som eleverna kan diskutera kring.

– Det kan ju vara lite svårt för vår generation att hänga med i vad som händer. Nästan alla tonåringar har till exempel Instagram och där är det kultur att man tar en bild på något vackert, till exempel en blomma eller en solnedgång och så taggar man alla sina kompisar som man tycker om. Och har man då inte blivit taggad i bilden så är det en diss. Att som förälder sätta sig in i det där är kanske svårt medan det kan vara väldigt tufft för den här tjejen eller killen som har varit med om det, säger Kristin Heinonen.

Varför är det så vanligt med näthat?

– I forskningssammanhang pratar man om kontextuell kollaps. När man pratar ansikte mot ansikte kan man läsa av varandras reaktioner och det gör att vi automatiskt drar oss för att säga något taskigt för man ser omedelbart om någon blir ledsen. Men på nätet försvinner den spärren och det gör att det är enklare att bre på och säga saker som man aldrig skulle ha sagt till någon på riktigt.

Än så länge har kampanjen inte riktigt tagit fart. Enligt Kristin Heikonen har det postats några hundra inlägg under dagen och förra året blev det över 1000, att jämföra med Rocka sockorna-kampanjen som gjordes för att hylla människor med Downs syndrom som hade över 80 000 inlägg.

– Vi kan nog elda på det här lite för är det något vi behöver i dessa dagar så är det nätkärlek, säger Kristin Heinonen.

Hur tror du att det kommer att se ut i framtiden?

– Jag tror att de digitala tjänsterna kommer att inse allvaret i det här mer och mer för till slut kommer ingen att vilja använda de här plattformarna när man upptäcker att det här är en plats där man blir utsatt så jag tror de kommer att utforma dem så att det blir en bättre debattnivå. Trenden är nu att man håller sig till mindre grupper i stället, man postar inte allt utan gör det i mindre grupper på Whatsapp, Instagram eller Snapchat istället.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".