Malin Isaksson
Malin Isaksson. Foto: Jonathan Hansen/Sveriges Radio
Sverige

Forskare: Det känns förkastligt

"Känns kymigt utifrån ett medmänskligt perspektiv"
4:20 min

Malin Isaksson, universitetslektor i freds- och utvecklingsforskning vid Malmö Högskola, är kritisk till den danska regeringens agerande att konfiskera flyktingars privata egendomar för att finansiera landets asylprocesser.

Nils Muižnieks, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, säger att Danmark riskerar att kränka asylsökandes mänskliga rättigheter.

Den danska regeringen ska konfiskera flyktingars privata egendomar för att finansiera själva asylprocessen.

Enligt Malin Isaksson, universitetslektor i freds- och utvecklingsforskning vid Malmö Högskola, är just rätten till ägande en väldigt komplicerad rättighet att precisera.

– Det känns ganska förkastligt, men staten har en rätt att inskränka på människors egendom, säger hon.

– Men utifrån ett medmänskligt perspektiv känns det naturligtvis väldigt kymigt.

Dessutom riskerar lagstiftningen att alla bilden av en flykting generaliseras.

– Man signalerar att en flykting får bara vara på ett sätt. Man får inte ha pengar utan ska vara väldigt fattig. Det blir en konstig syn på hur man skapar bilden av flyktingar och flyktingens identitet, säger Malin Isaksson.

I vår värld omges vi varje dag om nyheter från världens olika hörn där det pågår krig och konflikter, trots att länder är skyldiga att följa de lagstiftade mänskliga rättigheterna.

De mänskliga rättigheterna är fyllda med kryphål för stater att kunna agera utifrån sina egna intressen.

De mänskliga rättigheterna tillkom efter andra världskriget med syfte att förhindra nya världskrig. Då skapades till exempel FN-stadgan, som handlar om hur stater ska bete sig mot varandra.

Samtidigt myntades begreppet "mänskliga rättigheter" som riktades mot individnivå, till exempel varje människas rätt till liv och lika värde. Det skedde med den allmänna deklarationen av de mänskliga rättigheterna 1948.

– Det var för att skydda oss inidivder från ett godtyckligt beteende från staten, så som Nazityskland började lagstifta mot vissa grupper i samhället, framför allt den judiska befolkningen.

I dag, snart 70 år senare, är många av rättigheterna snedvridna.

– Det finns många mänskliga rättigheter och vissa är lättare att efterleva än andra. Vissa stater anser, på grund av tradition, historia och kultur, att vissa av dem inte är relevanta för just dem, säger Malin Isaksson.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".