Tim Ekberg, planeringschef vid Lunds universitet. Foto: Daniel Persson/Sveriges Radio
Tim Ekberg. Foto: Daniel Persson/Sveriges Radio
Lund

Spökstudenter försvårar universitets planering

"Spärrar ut någon annan"
3:50 min

Exakt hur många de är vet inte ens universitetet i Lund - spökstudenterna, personerna som söker och kommer in på utbildningar som de sedan inte går på.

Att tillhöra ett universitet är av tradition förknippat med en vilja att lära. Men att vara formellt inskriven på en högre utbildning kan också ge andra fördelar. Fördelar, som i vissa fall, är så stora att personer skriver in sig på högre utbildningar utan några tankar att gå på föreläsningar, skriva tentor och ta poäng.

Det kan röra sig om personer som vill utnyttja sin lagstadgade rätt till tjänstledighet från sitt ordinarie arbete.

  • En möjlighet att ta del av universitetets sprudlande nationsliv.
  • Att kunna utnyttja studentrabatter.
  • Eller att kunna lämna sitt äldre barn på förskola samtidigt som man är ensam hemma med det andra.

För Lunds universitet som bygger sin verksamhet på att kvittera ut statsbidrag för sina studenter, och som fått allt hårdare krav från högre ort för att få ut pengarna, är det av största vikt att de som registrerar sig också går på den utbildning de kommit in.

Tim Ekberg är planeringschef vid Lunds universitet. Han tror att de flesta inaktiva studenter hade goda intentioner när de skrev in sig.

– Jag tror att det är relativt vanligt att man är ganska ambitiös i början.
Man anmäler sig till tre fyra olika kurser, och tänker att "det klarar jag, jag kan läsa många samtidigt".

– Sedan upptäcker man att man inte klarar det,  väljer bort någon av kurserna men är fortfarande formellt sett antagen till allihopa.

Lunds universitet, som har 30 000 heltidsstudenter, kvitterar varje år ut mellan 50 000 och en halv miljon kronor per student, men då förutsätts att de också går utbildningen. Exakt hur många spökstudenter det finns, och som inte leder till någon ersättning, säger sig Lunds universitet inte veta.

Förmodligen rör det sig om en bra bit över tusen studenter.

Enbart på den humanistiska och teologiska fakulteten var 2014 667 studenter inaktiva, enligt en rapport Sveriges Radio tagit del av. På vissa av fakultetens institutioner rörde det sig därmed om en av fem elever. Därmed motsvarade inaktiviteten ett potentiellt intäktstapp på över 30 miljoner kronor per år.

– Det blir oerhört svårt för den kursansvarige läraren att lägga upp ett vettigt paket. Det betyder ju också att man spärrar ut någon annan.

– Ger man en plats till en person har den en garanterad plats och då är det någon annan som har sökt också, för nästan alla våra utbildningar är sökta med hög konkurrens, framhåller Tim Ekberg.

Flera av utbildningarna vid Lunds universitet som tampas med problematiken försöker lösa den genom att ta in fler studenter än vad man egentligen har plats till.

Det är en lösning som, enligt Tim Ekberg, kan visa sig förrädisk. I synnerhet ifall alla studenter som skulle antas till utbildningen faktiskt skulle dyka upp.

– Vi har gett en rekommendation att varje fakultet får inte ha mer än fem procent överproduktion. Alltså man får inte ta in fler studenter än man får betalt för. Den tror jag är viktigt att upprätthålla.

Risk finns annars att man tar in medvetet fler, för man vet att man har en hel del inaktiva.

Att slänga ut studenter som inte dyker upp är, enligt Tim Ekberg, inget alternativ.

– Vi på unversitetets håll har svårt att på egen hand kasta ut en student och det med rätta, det ska inte universitetet kunna göra. Samtidigt uppstår då också problem. Huvudproblemet som jag ser det är att någon tar en plats som inte används och då spärrar man ut någon annan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".