Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Kalle och tankefabriken

Varför heter det si och inte så?

Publicerat måndag 15 februari 2016 kl 07.28
”Varför heter det hemorrojder och inte ajabaja?”
(5:36 min)
Foto: Soeren Stache, File / AP Photo / dpa / TT
Foto: Soeren Stache, File / AP Photo / dpa / TT

Om "mikrobloggen" Twitter och skämten som blivit trend där.

Idag har jag varit lat. Inte skrivit mina skämt själv. Vi får väl se vad du kommer att föredra.

Jo, jag är ju en mycket modern människa som anammar allt nytt utan något som helst gnäll. Kanske inte alltid, men ibland. Någon gång. Jag hänger i alla fall ganska mycket på Twitter, det som alltid benämns ”mikrobloggen Twitter” i P1. Varje gång P1 berättar om nåt som har skrivits på Twitter så gör de förtydligandet: mikrobloggen Twitter. Jag har en stark känsla av att fler människor är bekanta med Twitter än begreppet mikroblogg.

Hursomhelst – Twitter är ju en märklig sörja av tyckanden och anklagelser, kommentarer hit och motkommentarer dit, länkar och motlänkar. Vad som skiljer det från Facebook är att där inte finns lika många matbilder och att där finns fler ledarskribenter. Hängivna twittrare hävdar att Twitter är lite seriösare. Det är det inte. Eller: det beror på vem du följer. Om du väljer att bara följa påven och Carl Bildt så får du förstås ett ganska seriöst flöde.

Men ingenstans hänger det så många skämtare som på Twitter. Det finns människor där ute som twittrar ut trettio skämt om dagen, ordvitsar, kommentarer till nyheter, snuskigheter, trams. Det som Robins-redaktionen har flera personer anställda för att producera en halvtimme per vecka av, det finns hela tiden på Twitter.

Och det har även utkristalliserats vissa typiska Twittermönster på skämt. Twitter är som bekant begränsat till 140 tecken, så man kan ju inte dra vilka sorters skämt som helst. Det funkar inte med såna där anekdoter som farbror Arne alltid berättade, sådana som tog en halvtimme och där han alltid hade glömt slutpoängen. Utan det måste vara koncentrerat.

En sådan, mycket populär, Twitterform är ”Varför heter det si och inte så”. ”Varför heter det strandad val och inte torktumlare?” ”Varför heter det att högakta penningen och inte sedel-ärande?” ”Varför heter det dessert och inte oförrätt?”

Det finns hur mycket som helst av den här varan. Dagligen tillkommer det nya varianter.

”Varför heter det nyttig idiot och inte kålhuvud?” ”Varför heter det anlag för alkoholism och inte fyllecell?” ”Varför heter det kolenergi och inte el av brott?” ”Varför heter det pöbel och inte kritisk massa?” ”Varför heter det mänsklig fettvävnad och inte human-ister?” ”Varför heter det papper från kronofogden och inte skulderblad?” ”Varför heter det "klamydiasmittad" och inte "kramsjuk"?

Ska jag fortsätta? Okej.

”Varför heter det kriminalvårdare och inte nyckelperson?” ”Varför heter det snatteri på Subway och inte smörgåsrån?” ”Varför heter det långsint och inte cen-sur?”

Vissa skulle säkert säga att det är lite långsökt ibland.

”Varför heter det Systembolagets nyhetsbrev och inte Supernytt?” ”Varför heter det hypokondrisk och inte sjuk i huvudet?” ”varför heter det matlagnings-VM och inte stekOS?”

Sen finns det förstås lite bondskare, skabrösare varianter också. Så kallat blått material. Är ni med i frikyrkan så får ni sänka volymen nu.

”Varför heter det penisfraktur och inte skadestånd?”

”Varför heter det okontrollerad erektion och inte bråkstake?”

”Varför heter det zombie och inte lik förbannat?”

”Varför heter det hemorrojder och inte ajabaja?”

Ja, det var det. Vi hastar förbi dem där. Men sen uppstår också något intressant när en form blir så etablerad, när man är så van vid upplägget att man kan börja leka med det.

”Varför heter det nazist och inte dum i huvudet?”

Och – min egen favorit:

”Varför heter det "ordvits" och inte "sluta, bara sluta"?”

Ja. Det var dagens rapport från de sociala medierna. Nästa vecka ska jag titta lite närmare på några andra fenomen som också blivit populärt bland ungdomarna: jeansbyxor, freestyleapparater och hemdata.

 

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".