Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Lund

Universitet kritiskt till miljardhyra

Publicerat tisdag 23 februari 2016 kl 04.37
Rektor: Hade blivit billigare för staten
(3:34 min)
Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet. Foto: Stig-Åke Jönsson/TT
Rektor Torbjörn von Schantz. Foto: Stig-Åke Jönsson/TT.

Lunds universitet lägger varje år en miljard kronor - en åttondel av sin totala budget - på hyror. Samtidigt redovisar deras hyresvärd, statligt ägda Akademiska hus, miljardvinster på sitt fastighetsbestånd.

En olycklig ekvation som enligt universitetets rektor Torbjörn von Schantz riskerar att gå ut över utbildningen.

– Vi tycker att det är ett för högt avkastningskrav. Vi skulle gärna se att det var lägre och skulle gärna se att mer av de pengarna som man tar ut går tillbaka till högskolesektorn.

Av de åtta miljarder kronor som Lunds universitet fick av staten för att bedriva forskning och utbildning förra året gick en åttondel vidare till olika fastighetsbolag.

En för stor del, enligt universitetet, som räknat på saken och kommit fram till att deras hyror i vissa fall skulle ha blivit billigare både för universitetet och för staten om de själva tilläts stå som ägare för fastighetsbeståndet.

I sitt budgetunderlag för de kommande tre åren ger Lunds universitet sin syn på saken:

"Lunds universitet menar att avkastningskravet för Akademiska hus bör sänkas och att överskottet ska gå tillbaka till universitets- och högskolesektorn. Akademiska hus bör ses som en serviceinrättning för högskolor och universitet och därmed får ett tydligare uppdrag att aktivt stödja och främja sektorns lokalutveckling."

Just Akademiska hus är det fastighetsbolag som drar in mest i hyra från Lunds universitet. Akademiska hus är statligt ägt och tar ut marknadsmässiga hyror av sina hyresgäster. Bolaget har dessutom ett avkastningskrav om 6,5 procent från regeringen.

Rektor Torbjörn von Schantz tycker att det är ett orimligt högt. I ett försök att minska sina kostnader på fastighetssidan begärde universitet förra året om att få förvärva den avancerade forskningsanläggningen Max IV.

- För att det hade blivit billigare för staten, men vi fick inte lov att göra det, säger Torbjörn von Schantz.

Joakim Jäger, kansliråd på Finansdepartementet, säger att det sedan 1991 inte är tillåtet för myndigheter, mer än i undantagsfall, att äga de fastigheter de har verksamhet i.

– I det stora hela så finns det principer som gör att man har valt att skilja på brukande och ägande. Och myndigheter ska inte äga fastigheter för det är inte deras kärnverksamhet. Kärnverksamheten är i det här fallet forskning och inte fastighetsägande.

Frågan har varit uppe till debatt i flera år. Så sent som 2011 gjordes ett betänkande som benade ut hur statens roll som hyresvärd kontra hyresgäst skulle delas upp. Arbetet resulterade i de rutiner som Lunds universitet i dag vänder sig emot.

– Myndigheter ska inte lägga pulver och kärnkompetens på fastigheter, det kan vara nog så svårt att vara hyresgäst, säger Joakim Jägare.

På Akademiska hus har man genom åren blivit van vid påståenden om att de tar ut för höga hyror och har för höga avkastningskrav.

Tomas Ringdahl är regiondirektör för Akademiska hus i södra Sverige:

– Vårt uppdrag är att driva en verksamhet på marknadsmässiga villkor. Man måste ju komma ihåg att vi inte är det enda fastighetsbolaget som äger universitets- och högskolefastigheter. Det finns många andra också, säger han.

Om Akademiska hus inte tog ut marknadsmässiga hyror och levererade vinst till staten skulle konkurrenter kunna anklaga upplägget såsom olagligt.

– Man har sett över Akademiska hus uppdrag vid ett antal tillfällen och vi ser över våra fastigheter och vår prissättning väldigt ofta. Och varenda gång kommer det ut att våra hyror är marknadsmässiga.

Kan du förstå någonstans om man sitter som professor eller hög rektor någonstans, att man stirrar på den här kostnaden och skulle vilja sätta kniven i den?

– Det har jag full respekt för. Jag tror att de allra flesta som driver någon typ av verksamhet har ett kostnadsfokus, och då är det väl inte så konstigt om man tittar på de kostnader man har och önskar att de vore lägre, säger Tomas Ringdahl.

Torbjörn von Schantz är kritisk till rundgången av skattepengar. Han tycker att universitetet lägger orimligt mycket på att bekosta fastigheter som staten redan äger.

Samtidigt låter han uppgiven att universitetets kritik ska leda till någon förändring.

– Alltså, det här är en dialog som pågått i tjugo år. Så länge jag minns, och det händer inget på den fronten utan det är klara politiska besked att det ändrar vi inte på, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".