Skåne

Folkhögskolorna ropar efter ensamkommande

4:35 min

Sedan 2012 finns Folkhögskola som alternativ till gymnasium och Komvux för ensamkommande ungdomar i Sverige. Men få har hittat ut till folkhögskolorna sedan projektet startades.

Projektet heter Folkhögskolespåret och innefattar kommuner, länsstyrelser, Migrationsverket och fristående organisationer som vill att Folkhögskolor ska kunna erbjuda ett alternativ till boende och studier för ensamkommande. Målet med projektet är att ungdomarnas väg mot vidare studier eller arbete ska förkortas. Fyra län är hittills med i projektet; Skåne, Västra Götaland, Stockholm och Västerbotten och intresset för det växer nationellt. Det är dock fortfarande få ensamkommande som väljer alternativet folkhögskola.

Få vågar ta steget

Mujtaba Attai är elev på Fridhems Folkhögskola i Svalöv, som deltar i projektet. Han är den enda ensamkommande på skolan i dag och valde att byta hit från Svalövs gymnasium där han först placerades.

Han är också ordförande för Sveriges ensamkommandes förening, SEF, i Malmö och upplever att få ensamkommande vågar bryta upp från sin grupp som man träffat på sitt första boende. När han reser runt i Sverige och föreläser för ensamkommande ungdomar, tipsar han dem om att söka sig till folkhögskolorna eftersom det enligt honom är en bra väg till integration. Men få vågar ta steget. Enligt Folkshögskolespårets siffror var det i juni i år 36 ensamkommande ungdomar i de deltagande länen, varav 21 stycken i Skåne som valt att läsa på Folkhögskola istället för gymnasiet eller Komvux.

Ett bra alternativ

Tanken är att man på folkhögskolorna blandas i klasserna. En ensamkommande i en klass med sex andra svenskar. Ett bra alternativ för ungdomarna att lära sig språket och även den svenska ungdomskulturen, säger Roger Johansson som är rektor på Fridhems Folkhögskola. Men han förstår också problematiken med att ungdomarna är rädda för att bryta upp från sitt första boende.

– De här ungdomarna har haft det svårt, tagit sig över halva världen hit och fått trygghet i ett boende, där de har bott tillsammans i några månader och blivit en familj. Att då bryta upp ytterligare en gång, det tror jag är ganska jobbigt.

Dåligt gensvar från kommuner

Det är inte bara tveksamheten från ungdomarna själva som spelar roll. Enligt Ingegerd Wärnersson, ordförande i styrelsen på Fridhems Folkhögskola, har man haft uppsökande kontakt med både kommuner och Arbetsförmedlingen. Trots att många handläggare visat intresse är fortfarande gymnasiet och Komvux det självklara alternativet.

– Det finns en tradition att tänka Komvux och att från en kommun rekommendera folkhögskola tror jag är väldigt ovanligt. Man har inte tillräckligt med kunskap om vår verksamhet, säger Ingegerd Wärnersson.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista