Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Foto: Petra Haupt/SR
Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Foto: Petra Haupt/SR
Skåne

SUS-underskott motsvarar 760 anställda

Divisionschef: "Vi skulle prioritera akutpatienterna"
3:55 min

För att få en budget i balans skulle 760 anställda behöva sägas upp på Skånes universitetssjukhus. Det skulle till exempel kunna få till följd att cancerpatienter som behöver strålbehandling skulle få skickas till andra sjukhus, längre väntetider till röntgen och framför allt färre öppenvårdsbesök, visar en genomgång.

Skånes universitetssjukhus skulle egentligen behöva spara 428 miljoner kronor, utöver de sparpaket som man redan beslutat om. På uppdrag av ordföranden i Sjukvårdsnämnd SUS, som styr sjukhuset, har därför varje verksamhet listat vad den skulle behöva göra för att få en budget i balans. Det skulle i så fall handla om att dra ner på den verksamhet som anses vara minst prioriterad.

– Det finns många patienter med kroniska sjukdomar som har behov av att komma på kontroller med jämna mellanrum för att förebygga att de ska bli sjuka. Då får det kanske bli lite längre väntetider för den typen av besök jämfört med dem som kommer in på en akutmottagning och är akut sjuka och dem som får en tumördiagnos. Dem prioriterar vi högt och tar hand om, säger Sven Karlsson, tillförordnad divisionschef för division 2, där bland annat barn- och kvinnosjukvård ingår.

Drabbar barnmedicin

Även om underskottet bara motsvarar knappt fyra procent av sjukhusets totala budget, så är listan på konsekvenser mycket lång. Till exempel skulle antalet besök inom barnmedicin behöva minskas med 70 procent, vilket skulle försämra för barn med bland annat diabetes, allergi och epilepsi. 20 procent färre strålbehandlingar skulle kunna göras, vilket skulle drabba patienter med alla cancersjukdomar. Bäckenbottencentrum som hjälper kvinnor med förlossningsskador och inkontinens skulle få läggas ner, antalet planerade ortopediska operationer skulle halveras och det skulle bli längre väntetider för hjärtsviktsutredning.

Många av de här beskrivningarna handlar om att skära med osthyveln, när det gäller öppenvården.

– Slutenvårdspatienterna, de svårast sjuka, de som kommer till akuten och förlossningen är prioriterade, säger Sven Karlsson.

Men även om det handlar om den lägst prioriterade vården, oftast öppenvård, så skulle det få konsekvenser för patienterna, enligt Sven Karlsson.

– De risker som kan uppkomma när man förlänger väntetiderna i öppenvården och för återbesök, är att man kan missa varningssignaler i tid. Vi vet att det kan uppkomma patientsäkerhetsrisker, om det blir långa köer, säger han.

Forskning blir lidande

Många verksamheter befarar också i genomgången att nedskärningarna, om de skulle bli verklighet, skulle leda till stora patientsäkerhetsrisker, i vissa fall även risk för vårdskador och till och med dödsfall. Forskningen skulle bli lidande, arbetsplatserna mindre attraktiva, och det skulle samtidigt gå ut över annan vård.

Om väntetiderna till vissa undersökningar och mottagningar inne på sjukhuset blir längre, kan man tänka sig att det kan bli en ökad belastning på akutmottagningar och  primärvård.

– Då hamnar kostnaderna någon annanstans, säger Sven Karlsson.

Från politiskt håll hörs ständigt krav på att verksamheterna i Region Skåne ska hålla budget, som till exempel vid regionstyrelsemötet förra veckan, då senaste delårsrapporten behandlades. Men enligt Sven Karlsson finns det inga krav på att faktiskt hamna på noll, utan genomgången beskriver bara ett hypotetiskt scenario.

– Det är ingen som har tvingat oss till att göra den här typen av besparingar, men vi har påbörjat ett prioriteringsarbete som vi inom sjukvården ser att vi förr eller senare måste påbörja på ett seriöst sätt, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".