61-åriga Konstanta kräver ingenting från kommunen men skulle gärna vilja ha en trygg plats att sova på. Foto: Anna Landelius/Sveriges Radio
1 av 3
61-åriga Konstanta skulle gärna vilja ha en trygg plats att sova på. Foto: Anna Landelius/Sveriges Radio
I dag går det inte att komma in på tomten i Sorgenfri. Fastighetsägaren har satt upp stålgrindar och innanför breder buskar och sly ut sig. Foto: Anna Landelius/Sveriges Radio
2 av 3
Fastighetsägaren har satt upp stålgrindar och innanför breder buskar och sly ut sig. Foto: Anna Landelius/Sveriges Radio
Malmö

Värre för EU-migranter efter rivningen

61-åriga Konstanta: "Jag känner ingen trygghet"
4:41 min

Sedan lägret i Sorgenfri revs för ett år sedan bor Malmös EU-migranter på gatan, under broar och i parker. Många upplever otrygghet efter att gruppen från lägret splittrats och enligt Stadsmissionen utsätts de för hot och trakasserier i större utsträckning nu än då.

– Oavsett var vi hittar en sovplats så blir vi väcka av vakter eller av polisen mitt i natten. Då får vi packa ihop våra saker och gå vidare. Inte ens hundarna i Rumänien blir behandlade så här, säger Konstanta som varit i Sverige i drygt två år.

Hemma i Rumänien finns hennes man, tre barn och sju barnbarn som hon försörjer genom att tigga och samla tomburkar på Malmös gator. Hon bodde i lägret i Sorgenfri i sju månader och kände sig trygg där omgiven av sina landsmän, säger hon.

Letar ny sovplats varje kväll

Nu letar hon efter en ny sovplats varje kväll; i parker, under broar och utanför restauranger. Malmöborna är hjälpsamma, men dom som brukade komma med mat och filtar till lägret vet inte längre var dom kan hitta oss, tillägger hon.

Jag känner ingen trygghet.

Varje kväll ber hon för att någon inte ska stjäla hennes saker under natten. Det är ett tufft liv men jag har inget val, säger Konstanta. De 200 kronor hon kan tjäna ihop varje dag här i Malmö ger hennes barnbarn möjlighet att gå i skolan i Rumänien. pengarna går också till mediciner, säger hon och visar sin astmainhalator. 

Mer stressade

På andra sidan stan, i Stadsmissionens lokaler, serveras det gratis kaffe och mackor med ost. Hit till Stadsmissionens verksamhet Crossroads, som riktar sig till just EU-migranter kommer många i liknande situation som Konstanta. Här kan dom få ta en dusch eller tvätta sina kläder, berättar platschefen Adriana Holmberg-Milea.

Crossroads, har haft öppet i de här lokalerna i nästan två år och antalet hemlösa i den här gruppen har inte minskat sedan lägret stängde, säger Adriana. Men hon upplever att deras levnadsvillkor har försämrats.

De är mer stressade. De vet inte var de ska spendera natten. De blir jagade av polisen och kan inte sova i sina bilar. De har ingen trygg punkt.

Exakt hur många EU-migranter som finns i Malmö är det ingen som vet i dag. Varken Malmö stad eller frivilligorganistionerna har någon uppsökande verksamhet. Men dom organisationer vi pratat med uppskattar, oberoende av varandra att det handlar om cirka 300 personer.

Inget härbärge

När lägret stängde var det ett 20-tal som nappade på Malmö stads erbjudande om en bussbiljett hem till Rumänien, men sen dess har flera av dem kommit tillbaka och nya personer har också tillkommit. Detta trots att det inte finns något härbärge för dom. Istället delfinansierar kommunen Crossroads verksamhet och samarbetar med Pingskyrkan om ett vinterhärbärge med 40 platser som planeras öppna i december. Men fler sängplatser behövs, året om, säger Adriana Holmberg-Milea på Crossroads.

– Min organisation har haft ett samtal med kommunen i flera år om just ett härbärge. Jag tänker att vi skulle kunna göra bättre, att vi har möjligheten att göra bättre men jag ser ingen politisk vilja.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".