Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Pernilla Stenström, forskare och barnkirurg på barnsjukhuset i Lund. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio
Pernilla Stenström, forskare och barnkirurg. Foto: Petra Haupt/Sveriges Radio
Skåne

E-plattor stöttar opererade barn

Barnkirurg: Vi vill öka tryggheten
4:46 min

Speciella e-plattor ska kunna stötta föräldrar till barn som fötts med missbildningar i tarmen, när de kommit hem efter operation. Forskningsprojektet vid Lunds universitet vill öka tryggheten för familjerna.

Föräldrar vill kunna skicka bilder, när de undrar om något är normalt eller om det behövs behandling. De bilderna kan vi inte ta emot på e-mail eller på telefonen, för det är inte it-säkert.

– Vår nya teknik är en vidareutveckling av e-plattan, där vi med hjälp av Lunds tekniska högskola har utvecklat en krypterad bild- och textöverföring. Det gör att vi kan kommunicera it-säkert med familjerna, säger Pernilla Stenström, forskare och barnkirurg på barnsjukhuset i Lund.

I dag är det naturligt för folk att kommunicera med till exempel bilder via mobiler och plattor, och enligt Pernilla Stenström behöver sjukvården hänga med i utvecklingen.

Orolig övergång

Många av barnen med medfödda missbildningar i tarmen opereras redan under de första levnadsdygnen, och tanken med försöket med e-plattor är att kunna stötta föräldrarna, när de åker hem efter några veckor på sjukhus. Det handlar om mellan 40 och 50 barn om året som skulle kunna få stöd av plattan.

– Man vet från tidigare forskning att föräldrar upplever just övergången från sjukhusvård till hemmet med sitt nyfödda, nyopererade barn som väldigt svår, och det väcker ofta oro.

Vi vill öka tryggheten och använda e-plattan som en brygga för att fortsätta vår medicinska vård.

– Vi kan erbjuda daglig kontakt, och att de kan slippa åka för att visa upp såret eller operationsområdet, eller visa hur barnet äter eller går upp i vikt. Det kommer vi också att kunna registrera över våra e-plattor, säger Pernilla Stenström.

Får bättre problembild

Sjuksköterskan och stomiterapeuten Helen Sjöwie är den som i första hand kommer att ha kontakt med föräldrarna via e-plattan.

– Jag kommer kunna få en bild av hur det ser ut, och då kan jag på ett helt annat sätt ordinera salvor och krämer för att få såren att se bättre ut, säger hon.

Kan du se något som skulle kunna bli problematiskt?

– Det skulle vara om det blir väldigt mycket, så att vi i sjukvården inte hinner med.

Om e-plattorna kommer leda till kortare vårdtider är oklart, men för en del av barnen som bor långt bort och som är i Lund för högspecialiserad vård, skulle det kunna bli så. I dag får de ofta stanna några dagar extra för att de har långt till sjukhuset.

– De familjerna skulle kunna komma hem lite tidigare därför att vi kan fortsätta vår medicinska konsultation över e-plattan.

Jag inte säker på att det kommer att korta vårdtiderna, men resorna och återbesöken kan bli färre.

Pernilla Stenström tror också att e-plattan kan hjälpa till att utbilda personal på barnens hemmasjukhus.

– Har familjen och barnet ett problem kan de åka in till sitt närmaste sjukhus, och över plattan kan de tillsammans med vårdpersonalen där kommunicera med oss. På så sätt blir det ett ypperligt tillfälle att personalen där får mer kunskap om barnets unika situation och sjukdom, och vi kan utbilda både familjen och personalen i vad vi kan, säger hon.

Fler diagnoser på gång

E-plattan testas även i vården av för tidigt födda, och i höst ska en handfull familjer på barnkirurgen få hjälpa till att utvärdera och utveckla den i ett pilotprojekt. På sikt är målsättningen ett hundratal patienter med olika diagnoser.

Forskningen är ett samarbete mellan Lunds tekniska högskola, medicinska fakulteten och en etnolog. Etnologen ska titta på hur vårdpersonalens arbetssituation påverkas av ny teknik och vad som händer med relationen mellan vårdgivare och patient. För Pernilla Stenström är målet att ta reda på hur tarmproblemen kan behandlas på bästa sätt de första månaderna.

– Genom att ha en tätare kontakt och registrera dagliga värden, så kommer vi att kunna se vilka behandlingar som hjälper barnen på bästa sätt och på rimligaste vis för familjerna i hemmet, säger hon.

Mer om Skånsk sjukvård

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".