Bilden visar Johan Tyrberg, kyrkoherde i Karlshamn och nyvald biskop i Lunds stift. Foto: Melissa Dahlqvist/Sveriges Radio.
1 av 2
Johan Tyrberg, biskop i Lund. Foto: Melissa Dahlqvist/Sveriges Radio
Tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem.
2 av 2
Tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem. Foto: Stig-Åke Jönsson/Scanpix
Skåne

Ska kyrkan vara fredad från polisaktioner?

Johan Tyrberg: Frågan är var gränsen går
0:51 min

Ett trettiotal poliser gjorde i helgen en inre utlänningskontroll vid ett läger för papperslösa barnfamiljer – något som fått Svenska kyrkan att väcka frågan om den så kallade kyrkofriden.

I fredags eftermiddag gjorde polisen en uppmärksammad insats.

Det hela utspelade sig vid ett läger för papperslösa barnfamiljer som anordnades av Svenska kyrkan på en lägergård i Kågeröd.

Polisen har respekt för att vissa rum ska vara fredade.

Ett trettiotal poliser med hundar genomförde en så kallad inre utlänningskontroll där syftet är att kontrollera ifall utländska medborgare har rätt att befinna sig i Sverige.

Det var sex familjer som befann sig på lägret och fem av de fick följa med polisen till rättscentrum där gränspolisen ska försöka verkställa utvisningarna till hemländer.

Men detta ingripande har väckt viss diskussion kring något som kallas kyrkofrid. 

– Det är ett gammalt begrepp som man kan säga har sin främsta betydelse i att man alltid ska göra ingripande under så lite ståhej som möjligt. Det finns en gammal lag om kvinnofrid, hemfrid och tingsfrid från Birger Jarls tid – den är inte längre i kraft, sedan 1990-talets mitt, säger tidigare överåklagaren i Malmö och Stockholm, Sven-Erik Alhem.

Man ska göra ett ingripande under hänsynstagande.

När lagen instiftades under andra halvan av 1200-talet innebar den här kyrkofriden att exempelvis gripanden inte kunde göras i kyrkan. Men i rent juridisk mening finns inte något hinder för polis att gripa eller omhänderta personer i kyrkor.

Men även om det inte finns någon lagstadgad kyrkofrid så finns det inom juridiken något som heter proportionalitetsprincipen.

– Den innebär att man ska göra ett ingripande under hänsynstagande till allt: mänskliga rättigheter, barnkonvention, omdömet hos den som tar beslutet. Som exempel på olyckliga ingripanden kan vi ta Ingmar Bergman, som blev gripen för misstänkt skattebrott på Dramaten, under repetition. Det var klart över gränsen för vad man skulle ha gjort.

Det finns alltså inga precisa hinder för att göra ingripanden i kyrkan men att det ändå finns en högre tröskel för när det är lämpligt att göra så. Sven-Erik Alhem nämner ännu ett exempel som kan sätta detta i något av ett sammanhang:

– Polis eller åklagare vet att en skotjuv och en mördare befinner i en kyrka och intar nattvarden. Enligt proportionalitetsprincipen kan då ett ingripande vara på sin plats i mördarens fall men inte i skotjuven. Så allt handlar egentligen om gränsdragningar.

De gränsdragningarna vill Svenska kyrkan nu ta upp till diskussion.

– Jag läste med visst intresse i dag att polisen till exempel undviker att gå in i förskolor och skolor för att göra ingripanden och gripa barn till familjer som ska utvisas. Polisen har respekt för att vissa rum ska vara fredade och frågan är då var gränsen går – det är det samtalet vi måste föra, säger Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".