Anna W Gustafsson, språkforskare i Lund som bland annat studerat klyftan mellan yngres och äldres språk. Foto: Hans Zillén/Sveriges Radio.
Anna W Gustafsson. Foto: Hans Zillén/Sveriges Radio.
Lund

Unga har fått svårare förstå äldres språk

"Skolan står inför en stor uppgift"
5:24 min

Unga människor har allt svårare att förstå äldre människors språk - och ord som är viktiga för att kunna delta i samhällsdebatten, förstå medieanalyser eller studera på universitet.

Det visar forskning som Anna W Gustafsson i Lund gjort tillsammans med kollegan David Håkansson från Uppsala om ordförståelse i högskoleprovet under åren mellan 2000 och 2011.

– Unga har alltid haft ett annat språk. Det som hänt nu är att klyftorna blivit större, säger Anna W Gustafsson och pekar på att de flesta som skrev högskoleprovet under perioden tillhör den första generation som växt upp med internet.

Och det har alltså gjort att en del samhälls- och medieord förstås sämre nu - ord som föreligga, avyttra, föresats, gytter, dager, oegentligheter och oskick.

– Det som är tydligt är att ord som också finns i engelskan står sig bättre. medan gamla germanska och nordiska ord förstås sämre.

Alla ord av den här typen går det dock inte nedåt för. När det gäller exempelvis entreprenör och patriarkat har förståelsen ökat.

– Det säger nog något om samhällsklimatet, säger Anna W Gustafsson.

Utvecklingen är ett demokratiskt problem, anser hon. För om ord som behövs för att delta i samhällsdebatten, engagera sig politiskt eller plugga på högskolan förstås sämre blir tröskeln högre.

– Skolan står inför en stor uppgift, konstaterar Lundaforskaren. Det gäller att jobba med det här i alla ämnen. Inte bara svenska.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".