Anita Kulander, legitimerad psykolog.
Anita Kulander, legitimerad psykolog. Foto: Ebba Granath/ Sveriges Radio Malmö.

Särbegåvade barn ofta missförstådda

7:28 min

Understimulering och för få utmaningar gör skolgången besvärlig för barn med ovanligt hög begåvning.

De flesta särbegåvade barn är nöjda med sin egen inlärning, och utmärker sig inte som tävlingsinriktade. Därmed är de svåra att upptäcka och inte sällan missförstådda, enligt Anita Kulander, legitimerad psykolog.

Många döljer sin begåvning genom att underprestera. Anledningarna kan vara att de är uttråkade, rastlösa eller mår dåligt över att inte utmanas.

– Att vara särbegåvad är ingen diagnos, utan en sammanfattande förenklad beskrivning av en funktionsvariation, säger Gunilla Kulander.

Hög empati, etik och moral, är vanliga tecken. Flickor är vanligtvis svårare att upptäcka än pojkar, genom att inte ta tid och uppmärksamhet från lärarna som andra elever behöver bättre.

– Varje lärare måste ta reda på barnens nivå inom olika ämnen, så att man lära känna varje elev.

Ett sätt ta hand om den här gruppen elever kan vara att göra kunskapstest mycket tidigt i barnens liv, så att de får lära sig studieteknik trots att de inte är motiverade av den vanliga undervisningen.

– Många vuxna med särbegåvning har inte lärt sig att stryka under och notera vad som är viktigt, det har alltid gått av sig självt. Och så kommer de till högskolan, och tänker hjälp, och tror plötsligt att de inte är så smarta, säger Anita Kulander.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista